Retorik

Olika uppfattningar om retorik

De flesta har en uppfattning om vad retorik är. En del hävdar att det är ”konsten att övertyga” eller att det handlar om vältalighet och konsten att kunna uttrycka sig väl. Ytterligare andra har hamnat på en mycket vag kurs där någon myndigt har berättat om vikten av att känna till ethos, pathos och logos. Och något om kroppsspråket, alltid kroppsspråket?

Det kan det absolut vara.

För att använda en analogi (retoriskt begrepp som förekommer inom logisk argumentation, jämförelse):

Om vi påstår att en modern telefon är något vi kan ringa med och att en kniv är något vi kan skära tomater med skulle nog ingen invända. Samtidigt, om vi nöjer oss med det så har vi kraftigt reducerat användningsområdena för dessa verktyg. En telefon av idag går att göra oändligt mycket mer med än att ringa mamma med (telefonkatalog om du minns en sådan, kompass, uppslagsverk, miniräknare, resebokningssystem, kamera, spel, ficklampa ad infinitum). På samma sätt som en kniv kan användas till mycket annat än att skiva Solanum lycopersicum till en hamburgare med.

Retorik – tips och verktyg

Om vi ser retoriken som ett mångsidigt verktyg att använda ställer det ändå krav på oss att iaktta vår omgivning.

Det krävs att vi gör en mottagaranalys eller intressentanalys för att på bästa sätt kunna uppnå de där tårande ögonen på ett bröllop. Vi bör känna till vår publik om vi vill uttala oss och upp något. Vi har alltid att förhålla oss ”medvetet eller omedvetet till de som den [talet/texten] gör anspråk på att rikta sig till” (Perelman, C. & Rosengren M., 2004, s.10).

Retoriska kategorier för mottagaranpassning

Vi kan också sortera in retorik i fyra (möjliga) huvudkategorier för att på bästa sätt kunna genomföra en mottagaranpassning:

• En övertygande text eller ett tal, den praktiska delen av retorik som även är känd under:
  • Genus deliberativum; rådstal och politiska tal som behandlar framtiden. Ska vi förändra organisationen, till exempel. Vad behöver vi känna till om mål och syften för gruppen och hur ska vi få dem att göra som vi säger?
  • Genus demonstravium, hyllnings- och smädelsetal (bröllopstal till exempel). Vad behöver vi känna till om brudparet för att lyckas få tårarna att rinna hos de närvarande?
  • Genus judiciale, det juridiska talet, att försvara eller anklaga någon, handlar om något som har hänt, det förgångna (varför höll hen i kniven ovanför den döda när polisen kom)
• Endast de övertygande delarna av ovanstående praktik, hur vi bäst övertalar, den persuasiva diskursen (kom och köp konserverad gröt – reklam till exempel)
• En analys av det som övertygar i en viss situation, en teori om vad som gör ett tal övertygande eller beskrivande till sin natur
• Undervisningen inom ämnet med syfte att ”kultivera den retoriska (tal- och skrivkonst) förmågan hos elever i ett skolsammanhang” (Eriksson A. 2015). Preskriptiv, föreskrivande till sin natur.

Begreppet och läran om retorik är som vi kan se en mängd olika saker, både praktiska och teoretiska och att redogöra för alla olika teoribildningar är inte syftet med den här texten. För att koppla retoriken till något praktiskt kommer vi här nedan att fokusera på det sistnämnda, undervisning och lärande.

Retorik för utbildning och lärande

En viktig del i klassisk, och modern, retorik är lärandet och för att bli en framgångsrik rethor/talare (om vi definierar framgång som att lyckas övertyga eller argumentera) krävs att vi tränar. Vi måste också ha en lärare eller någon att se upp till som kan vara en förebild, ett effektmål att gå mot.

Inom klassisk retorik finns begreppet imitatio – att efterlikna, efterbilda, inte härma utan ”det handlar mera om en aktiv strävan än att efterapa” (Eriksson, A. 2015). Det här visste, återigen, redan de gamla grekerna och i Den fulländade talaren skriver Quintilianus att ”En grundsats i människolivet är att vi själva vill göra det som vi prisar hos andra”. Enligt den antika skolningen, som gäller än idag, kan vi endast uppnå retoriska färdigheter genom efterbildning, inte teoretiska genomgångar.

Det här ställer också höga krav på en lärare, pedagog eller konsult med uppdrag att förändra ett beteende för att det ska leda till både en förändring och en förbättring. Här ställer modern retorik- och pedagogikforskning upp med belägg för att ”de studerandes vilja att lyssna och bli delaktiga i lärarens tankegemenskap hör nära samma med hur de uppfattar lärarens yrkespersonlighet” (Kindeberg T, 2015).

För att lyckas med något krävs övning och handledning, oavsett om vi ska få alla att gråta eller förmå ledningen att gå med på vår utbildningsplan. Vi behöver träna på att argumentera, uttrycka oss så att vi väcker känslor och engagerar vår publik.