Astrakanmetoden

Kort om Astrakanmetoden

Astrakanmetoden är ingen ”kokboksmetod” utan en samling principer och verktyg för att driva ett arbete fram till dess att personer i grupper har tillräckligt mycket kunskap och motivation för att fortsätta göra rätt saker – så att förväntad effekt kan nås, oavsett om det gäller affärsutveckling, verksamhetsutveckling eller utveckling av system.

Betrakta gärna Astrakanmetoden som en verktygslåda som ständigt fylls på, också med sådant som andra har hittat på och som har visat sig värdefullt. Glöm aldrig att alla verktygslådor kräver duktiga hantverkare om resultatet ska bli bra!

Astrakanmetoden kan förstås användas i kombination med andra metoder.

Astrakanmetodens historia

Astrakanmetoden har utvecklats under olika namn sedan 1970-talet. I skrivande stund är vi både i färd med att ta stora steg när det gäller metodens utveckling såväl som att dokumentera historien bakom.

Nedan hittar du berättelsen om Astrakanmetodens början från flera centrala personer i vår Hall of fame.

En ganska kort beskrivning av Astrakans analysverktyg – och vad de är bra för

En viktig del av Astrakanmetoden är de analysverktyg vi använder för analysera, dokumentera och kommunicera olika verksamhetsperspektiv och hur de hänger samman. På våra olika kurser lär du dig hur du praktiskt arbetar för att skapa nytta med Astrakans analysverktyg.

Den gemensamma nämnaren är arbetssättet, där sakkunniga leds av metodkunniga i modelleringsseminarier. Tillsammans åstadkommer vi beskrivningar vi är överens om och som betyder samma sak för alla inblandade. Det ger ett kvalitetssäkrat, förankrat resultat som är begripligt och användbart för alla som ska ta del av det för olika syften.

En riktigt bra introduktion till Astrakanmetoden får du på vår kurs Verksamhetsutveckling med processer – Astrakanmetoden

Målanalysen resulterar i en strukurerad beskrivning av verksamhetens motiv, en målmodell. Syftet är att kunna mäta eller föra resonemang om det arbete som utförs ger önskad effekt i verksamheten och för dess intressenter (kunder, leverantörer etc). Målmodellen är överordnad och hjälper exempelvis till att definiera vilka processer som skall utveckas. En målmodell kan också användas som ett kraftfullt säljverktyg, särskilt i kombination med intressentanalys som beskrivs nedan.

Regelanalysen resulterar i en strukturerad beskrivning av verksamhetens regler, en regelmodell. Verksamhetsregler är påståenden som beskriver, föreskriver, begränsar eller kontrollerar en verksamhets struktur, beteende eller strategi. Regelmodellens syfte är att hjälpa verksamheten göra rätt saker på rätt sätt. “Verksamhet” ska här tolkas i vid bemärkelse: Individer, organisationer, maskiner, etc.

Regelmodellen kan förstås också användas vid kravställning av resurser som IT-stöd och kompetens..

Lämplig kurs för mål- och regelanalys är Verksamhetsstyrning

Intressentanalysen ingår i målperspektivet genom att mål ägs av intressenter och styr förändring av förädlingsobjekt och process. Intressentanalysen resulterar i en strukturerad beskrivning av verksamhetens intressenter, en intressentmodell. Exempel på intressenter är ägare, kunder, medarbetare, partners och leverantörer. Intressentmodellens syfte är främst att säkra att samtliga intressen hanteras och en hjälp för att identifiera motstridiga mål. Även intressentanalys tas upp i vår kurs Verksamhetsstyrning.

Processanalysen resulterar i en strukturerad beskrivning av verksamhetens aktiviteter, dvs. av det arbete som utförs och det värde som skapas. Med Astrakans processmodeller kan vi också visa vilken information processerna behöver, eller mer generellt, de resurser processerna nyttjar i form av information, kompetens, material, pengar, maskiner, etc. Vi kan också visa kopplingen mellan processer och mål, vilket förstås är helt nödvändigt vid all form av verksamhetsutveckling/effektivisering.

En processmodell kan ha olika syften, till exempel att beskriva verksamheten för nyanställda, kunder eller andra intressenter. Den kan också ligga till grund för verksamhetsutveckling/effektivisering eller för att identifiera behov av IT-stöd som kan översättas till krav på IT-stöd, till grund för analys, design och implementation för att få spårbarhet från affärsmål till tekniska lösningar. Och förstås förvaltningsbarhet.

Lämplig kurs för intressent- och processanalys är Verksamhetsutveckling med processer – Astrakanmetoden. Du som arbetar med att införa fungerande processarbete är antagligen intresserad av Strategisk planering och verksamhetsledning.

Begreppsanalysen resulterar i en strukturerad beskrivning av det språk vi använder för att kommunicera med varandra, om det vi arbetar med, så att alla säger och menar samma sak – en begreppsmodell. Syftet med begreppsmodellen är kommunikation mellan människor.

Såväl affärs- och verksamhetsutveckling som systemutveckling är beroende av att man är överens om verksamhetens begrepp. Så finns det till exempel många organisationer som kämpar med att försöka konsolidera en vildvuxen systemportfölj, men kommer inte framåt för att det saknas gemensamma begrepp. I de flesta verksamheter är det lätt att knipa billiga konsultpoäng genom att påvisa att de inte har koll på sina begrepp.

Lämplig kurs är Informationsmodellering och begreppsanalys.

Informationsanalysen resulterar förstås i en informationsmodell. Informationsmodellen beskriver den information verksamheten behöver ha tillgång till för att kunna bedrivas effektivt och ändamålsenligt. Informationsmodellens syfte är kravställning av resurser som exempelvis kompetens eller IT-stöd.

Lämplig kurs  är Informationsmodellering och begreppsanalys