10 000 timmar myt - med ett korn av sanning Vad som egentligen är avgörande för utveckling

10 000 timmar – du har säkert hört talas om att det krävs detta antal timmar för att bli expert inom ett område, oavsett vilket. Det är en myt. Men precis som alla myter finns det korn av sanning även i denna. Och den grundar sig på empirisk forskning utförd av en svensk psykologiprofessor och forskare, K. Anders Ericsson. Sluta genast läsa om du är nöjd med läget just nu och inte vill bli bättre, privat eller i arbetslivet. 

Ursprunget till ”10 000 timmar”

Att det skulle behövas 10 000 timmar för att bli expert kommer från en annan populär författare och tidigare journalist på The New Yorker, Malcolm Gladwell. I boken Framgångsfaktorn som skapar vinnarna hävdar Gladwell detta. Något som Ericsson skriver är en grov förenkling.

I fackboken med den föga inspirerande titeln Development of Professional Expertise: Toward Measurment of Expert Performance and Design of Optimal Learning Enviorments (Cambridgde University Press, 2009) visar Ericsson på att det som framförallt behövs för framgång, är kompetent handledning. Att på egen hand träna på att hoppa högt över en ribba mellan två stolpar och landa på en madrass utan att få feedback om vad och hur en ska justera stilen kommer inte att leda till VM-guld. Enligt Ericsson.

Handledd övning nyckeln till att bli en mästare

Oavsett om du ämnar bemästra höjdhopp, violin eller bli en kommunikativt skicklig ledare eller förändringsledare behöver du ”handledd övning” (K. Anders Ericsson, Peak – vetenskapen om att bli bättre på nästan allt, sanningen bakom 10 000-timmars regeln, 2015).

Det här har med hjärnans förmåga till inlärning och dess plasticitet att göra. Den vuxna hjärnan är betydlig mer anpassningsbar än vad forskningen tidigare trott. Länge trodde vetenskapen att vi föddes med nervcellskretsar i hjärnan som i stort sett var bestämda och att det var detta kretssystem som avgjorde våra förmågor. Som Ericsson skriver, ”antingen var hjärnan programmerad för absolut gehör eller också var den inte det, och det fanns inte mycket vi kunde göra åt det” (s. 17). På samma sätt var den allmänna uppfattningen att om vi inte hade de rätta generna från början fanns det alltså inte mycket att göra, hur mycket vi än övade.

Öva medan jobbet blir gjort

Det råder i vår del av världen inte någon brist på människor som försörjer sig på att ge råd om hur vi blir bättre. De kallar sig konsulter, kuratorer eller coacher och skriver böcker, håller föredrag och leder seminarier (precis som vi på Astrakan gör). De tillgodoser en till synes omättlig aptit efter vad som helst som kan ge en konkurrensfördel. Av alla otaliga mängder metoder som finns därute är det de som mest påminner om handledd övning som har allra stört chans och sannolikhet att lyckas.

Enligt professor Ericsson måste vi överge vårt business-as-usual-tänkade. För att klara det måste vi också kunna känna igen och förkasta tre myter som förhindrar inlärning och förbättring, på individ- och organisationsnivå.

Tre myter som förhindrar inlärning

  1. Förutbestämda förmågor

Vi låter oss hindras av den utbredda föreställningen om att våra förmågor begränsas av våra genetiskt bestämda utmärkande egenskaper. Vi känner igen dem i uttryck som ”jag kan inte” eller ”jag är inte”, till exempel ”jag är helt enkelt inte kreativ”, ”jag kan inte hantera människor”, ”jag är inte bra på siffor”. På samma sätt fäller vi ofta omdömen om andra ”hen kan inte skriva bättre” eller ”kan inte göra avslut”. Här är det läge att dra upp, bokstavligt, en lite röd flagga och vifta med – gör mötesdeltagarna medvetna om att det handlar om grundsynen. Vifta och protestera!

  1. Time makes perfection

Här handlar det om att vi tror att om vi gör något tillräckligt mycket, tillräckligt ofta så kan vi inte undgå att bli bättre på det. Det är fel. Om vi gör samma sak på samma sätt åstadkommer vi inte annat än stagnation och gradvis nedgång. Practice makes perfektion, inte tid.

  1. Ansträngning

Den här myten handlar om att det räcker att anstränga sig. Det spelar inte någon roll om jag vill bli en fantastisk höjdhoppande människa eller en ledare, det räcker inte med att anstränga sig. Inte ens hårdare. Vill vi sälja mer, hoppa högre, leda bättre, skapa bättre lagarbete behöver vi träna på dessa specifika beteenden. Att bara anstränga sig hårdare hjälper föga, inte ens om en ven i pannan brister.

Alla blir bättre – med rätt metod

Det hela handlar om att alla kan bli bättre – med rätt metod. Blir vi inte bättre beror det inte på att vi saknar medfödd talang utan att vi övar på fel sätt. Nu är det nog så att de flesta av oss inte har tid att sätta av tid för att faktiskt öva. Däremot kan vi i vår vardag införa medveten träning och ge feedback på vad vi gör. Att vid exempelvis företagsinterna föredrag skapa en vana att ge feedback på ett föredrag utifrån på förhand uppsatta kriterier (fånga åhörarnas intresse, ögonkontakt, förlita sig mindre på de 1100 bilderna i sin PP) ger tillfällen att öva medan jobbet blir gjort. Det hjälper de anställda att stadigt förbättra olika färdigheter. På samma sätt kan vi arbeta med aktivt lyssnande och feedback. Det skapar också en vana av att öva och att tänka på att öva enligt Ericsson (s. 160–165). Det blir till en normal del av arbetsdagen.

Rådet, om ni letar på egen hand är följaktligen att leta efter något som stödjer principerna för handledd övning:

  • Får den människor att lämna trygghets- och bekvämlighetszonen? Skapar den tillfällen att försöka göra sådant som inte verkar lätt?
  • Erbjuder den omedelbar feedback om insatsen och vad som kan göras för att förbättra den?
  • Har de som tagit fram metoden urskilt de främsta inom fältet och fastställt vad som gör dem bättre än andra?
  • Är träningen konstruerad för att utveckla de speciella förmågor som experter inom området besitter?

Det mesta som vi vill lära oss mer av finns idag på nätet. Lösa Rubiks kub galet snabbt? Det finns på nätet. Skriva bättre. Det finns på nätet. Jonglera flera bollar. Det finns på nätet. Nätet erbjuder det mesta, utom kvalitetskontroll. Det har vi på Astrakan redan ordnat.

Kan vi förändra våra beteenden och nå resultat i organisationer? Svaret är ovillkorligen ja.

Astrakan har både kompetenta lärare som är experter inom respektive fält, vi har gjort en kvalitetskontroll och vi har sett vad som fungerar, och inte, under våra 20 år i branschen. Oavsett om det handlar om verksamhetsutveckling med processer, ledarskapsutbildning eller projektledning.

Och de 10 000 timmarna som är en myt. K. Anders Ericsson menar att i snitt är det den tid som krävs för att bli en expert inom ett fält. En del klarar det på 5 000 timmar, andra på 20 000 timmar. Allt handlar alltså om hur vi tränar. Och vi kan handleda dig!

Benny är kundansvarig på Astrakan och har ett brinnande intresse för vuxenutveckling, beteendeförändring & kommunikation

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *