Toulmins argumentationsmodell

Vi var tidigare inne på argumentationsteknik och hur vi kan lägga upp en argumentation för att på bästa sätt lyckas övertyga. Ett annat sätt att gå vill väga och strukturera upp vad vi säga är att använda sig av Stephen Toulmins argumentationsmodell. Den visar på hur och vad samt med vilka medel för övertalning och övertygande vi kan använda oss av. Ni minns ethos, pathos och logos.

Om argumentationsmodellen

Modellen ”bygger en bro” mellan vår tes och de fakta vi stödjer oss på via de berättigande skäl som vi anför. I vårt exempel nedan vill vi övertyga om att ”Vi bör gå en kurs i OBM”. De berättigande skälen är det som för de båda till varandra, vi uppnår inte våra projekt- och effektmål.

 Det är även ett praktiskt sätt att se om vår tes dels är formulerad korrekt utifrån våra skäl och dels påminner den oss om att vi ska/bör ha någon slags faktagrund att stå på när vi formulerar oss för att ha störst chans att lyckas övertyga.

 

Exempel Toulmins argumentationsmodell

Exempel

Argumentation med Toulmins modell

Toulmins modell hjälper oss att hitta svagheter i vår argumentation

Modellen går att processutveckla och -kartlägga än djupare med olika typer av stödargument och genom att lägga till styrkemarkörer av typen, ”faktiskt”, ”väldigt mycket” och ”oerhört” för tesen stärker vi (eller försvagar vi den):

-Vi bör faktiskt gå en kurs i OBM.

-Det skulle hjälpa oss väldigt mycket med att förändra våra beteenden.

Vi kan vidare lägga till villkor för vår tes som till exempel, ”även om” och ”när det ser ut som det gör”.

-Vi bör faktiskt gå en kurs i OBM även om det är förknippat med en investeringskostnad.

-Vi bör faktiskt gå en kurs i OBM

Till våra berättigande skäl kan vi addera belägg, till exempel i vårt fall, ”hur mycket kostar det oss”, vad tycker våra kunder om det”.

-Vad kostar det oss att vi inte uppnår våra projekt- och effektmål?

Det här är främst en akademisk modell och ett verktyg för analys och skapande av en argumentation.
Det är fullt möjligt att komplicera den hur mycket som helst utan att det leder oss framåt mot vår tes. Trots det är den ändå ett bra verktyg, en skruvmejsel som hjälper oss att skruva isär en argumentation i mindre delar för att hitta eventuella svaga punkter. Eller för att skruva ihop vår egen argumentation till en fast och solid konstruktion som tål mer stryk än en godtyckligt och hastigt sammanfogad argumentation.
– Verktyg är bra att ha och med många att välja på kan vi vara mer precisa, ty med endast en hammare blir allt en spik.

 

Benny Persson

Benny Persson

Benny har bakgrund som verksamhetschef och säljare. Han är utbildad i retorik vid Södertörn och har dagligen nytta av retorik på olika sätt: som stöd för strategisk kommunikation vid förändringsarbete och utbildning såväl som i säljrollen.