Påträngande problem – förändringens tid När det är dags att förändra, eller, the Jerk store

När är det dags att förändra något? Ett tankesätt eller beteende? När är det läge att förändra på arbetet eller i privatlivet? Och, vad påverkar saken i den önskade riktningen? Vad kan vara relevant att känna om kommunikation i en organisationsförändring?

Retoriken om förändring – rätt ord i rätt tid

Inom klassisk retorik finns flera begrepp som fortfarande bär mening och relevans. Bland annat begreppet kairos – det rätta ögonblicket. Det gäller inte bara att säga det rätta, det gäller att säga det vid rätt tidpunkt. Det gäller att säga rätt ord i rätt tid. Kairos personifierades i det gamla Grekland som en löpande, svårfångad man med långt nackhår (idag kallad hockeyfrilla). Det bästa sättet att fånga Kairos var att i hastigheten greppa honom i nackhåret. En metafor för att beskriva tidens flykt och vikten av att greppa rätt tillfälle att säga, eller göra något.

När vi idag behöver förändra något, vare sig det är i privatlivet och i relationer till andra eller på en arbetsplats, är kairos fortfarande av vikt. Vi behöver vara medvetna om situationen och dess eventuella pregnans, det påträngande problemet (Bitzer, F. Lloyd, 1968). Är tiden mogen för en förändring eller kommer det endast att bli ett slag i luften, har alla andra redan genomfört förändringen så att det blir att slå in öppna dörrar? Att vara för tidigt ute och tala om behovet av elcyklar som alternativ till fossildrivna bilar i stadstrafiken renderade för tio år sedan inte många elcyklar på cykelbanorna. Idag har situationen mognat och människor är mottagliga för denna förändring. Med fler elcyklar på marknaden som effekt (nu också med skatterabatt). Att vara sist på bollen ger inte heller någon effekt, annat än att en framstår som just, sist. Och kanske även lite efter. Lite som när karaktären George Costanza i tv-serien Seinfeld (The Comeback), äter bjudmat i ett konferensrum på Yankee Stadium. Med en opassande aptit sätter han i sig en ohemul mängd räkor varpå karaktären Reilly sarkastiskt kommenterar det hela: ”Hey, George, the ocean called. They’re running out of shrimp”. George lyckas, som bekant, inte greppa kairos i nackhåret utan sitter fast med en korkad min.

George greppar inte Kairos i nackhåren

Förändringens tid – en förening av tillfälle och intresse

När vi vill förändra något som involverar andra människor och behöver kommunicera kring det hela måste vi ta hänsyn både till rätt tillfälle, kairos, och mottagarnas intresse för, eller emot, saken. För att mottagarna ska uppfatta, och agera, på en kommunicerad förändring bör en bland annat tänka på följande sex punkter:

•  Det måste vara intressant. Inom nyhetsjournalistik talar man om nyhetskriterier och som avgör om en artikel ska fånga intresse, leda till läsning och idag även generera klick. Graden av intresse påverkas även av sannolikheten för att beskrivna förhållanden existerar eller kommer att inträffa. Intressegraden kommer också att öka beroende på om problemet uppfattas ligga nära, vara omfattande och personligt. Ligger det långt bort (geografiskt, i tid, i känsla) minskar intresset. Ett benbrott för en granne efter en smitningsolycka är närmare och angelägnare än en tågurspårning med flera hundra skadade i Indien.

•   Möjlighet att konfrontera och förändra problemet. De som omfattas av en föreslagen förändring måste känna att det är det relevanta sättet att hantera en situation och att de har möjlighet att bidra till att förändra problemet eller utvecklingen. Om klimatkrisen är avhängigt källsortering källsorterar vi (sannolikt) mer. Om vi inte kan förmås att se kopplingen mellan privat pensionssparande och vår egen pension om 20–30 år…ni fattar.

•  Graden av riskDen subjektivt upplevda risken påverkar en förändringsvilja. Hög risk med mycket att förlora minskar viljan att vara lyhörd till en föreslagen förändring. Liten risk att förlora något och mycket att vinna ökar samtidigt viljan att lyssna och agera på en kommunicerad förändring. Att sluta köra fossilbil kan innebära en känsla av förlorad rörelsefrihet. Den upplevs som större än risken att bli blöt om fötterna i en avlägsen framtid.

•  Skyldighet och förväntanLyhördheten inför en förestående förändring ökar om personen inser att hen kan göra något ett problem eller om det finns en förväntad skyldighet till detsamma. Till exempel säger Lex Maria-lagen att den ”som arbetar med att ge service och omvårdnad inom socialtjänstens område är skyldig enligt lag att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden i verksamheten” (1177.se).

•  Kunskap och förtrogenhetDesto mer säker och kunnig en person känner sig inför eller under en förändring, desto större är sannolikheten för lyhördhet kring en förändring. Saknar jag kunskap i hur en bemöter kunder på ett för företaget givet sätt, skapar det oro, osäkerhet och olust.

•  Krav på omedelbar handlingAtt förmedla brådska, vikten av att skrida till verket och att handla nu är även det avgörande för att skapa lyhördhet och en vilja till förändring. Om du sedan i din verktygslåda redan har kännedom om förändringsfaser, projektkommunikation och mänskligt tänkande kommer du att ha än större nytta av ovanstående klassiska retoriktips. Då har du stora möjligheter att påverka och övertyga om handling, ge möjlighet och skapa vilja för att genomföra den förändrings som du förespråkar. Det ska kännas angeläget, inte avlägset, att göra en insats för relationen, företaget, mänskligheten eller ditt kommande världsherravälde. Eller vad ditt mål nu är.

Och tillbaka till George Costanza, för er som inte sett avsnittet. Först i bilen på vägen hem slår det honom vad han skulle ha sagt: ”Oh, yeah, Reilly? Well, the jerk store called, and they’re running out of you”.

För sent.

Vill du veta mer och hur du kan koppla ihop ett nytt beteende utifrån kairos och effektmål – hör av dig till oss!

Benny är säljare på Astrakan och skriver om retorik med inriktning på säljutveckling och förändringsarbete

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *