Hög tid att lyckas med förändring Krisen kan ge kraft

Varför behöver vi lyckas med förändring just nu?

Vi lever i en tid där omvärlden förändras snabbt, och osäkerheten kan ibland kännas överväldigande. Digitalisering och AI, globalisering, klimathot, krig och samhällsförändringar påverkar oss alla – både som individer och i våra organisationer. Att bara fortsätta som tidigare är inte längre ett alternativ; om vi gör det riskerar vi att tappa relevans, konkurrenskraft och – viktigast av allt – vår förmåga att bidra till ett bättre samhälle. Vi behöver lyckas med förändring nu, därför att världen omkring oss inte väntar på att vi ska hinna ikapp. Att stå stilla innebär i praktiken att gå bakåt, och man måste springa ganska fort för att ens stå stilla.

Bristande förändringsledning är ett globalt problem

Vår förmåga att lyckas med förändring handlar om mer än att implementera ett IT-system eller att införa ett nytt arbetssätt på jobbet. Många av dagens stora samhällsutmaningar, även på global nivå, kan bättre förstås och hanteras genom effektiv förändringsledning.

• De omskrivna turerna kring ”Nya Karolinska” eller ”Millenniumprojektet” på Sahlgrenska beskrivs av många som felsatsningar, men sanningen är att de snarare var offer för bristande förändringsledning mer än något annat.
• Ta till exempel klimatförändringen – det är inget nytt fenomen. Jag minns redan som barn på 70-talet att vi lärde oss om det. Forskare har länge kunnat vägleda oss om vad vi ”bör” göra, men det är en fråga om förändringsledning om vi lyckas eller inte.
• En annan samhällsfråga handlar om migration, där stora delar av västvärlden lever i en paradox: deras ekonomier behöver invandring för att utvecklas, samtidigt som bristande förändringsledning skapat ett utbrett missnöje kring immigrationen.

Jag vågar även beskriva situationen i amerikansk politik i dag som resultatet av långvarig brist på förändringsledning. Förändringar har drivits igenom i hög takt utan tillräcklig förankring och delaktighet, vilket banat väg för opportunister och populister att vinna makten med löften om att vrida tillbaka klockan till en ”bättre” tid.

Varför behöver vi lyckas?

De positiva effekterna av lyckad förändring för verksamheten kan vara enorma, medan de negativa konsekvenserna av misslyckande kan vara förödande. Kostnaderna för misslyckade satsningar är inte bara ekonomiska, utan också mänskliga. Vi sliter ut oss på initiativ som aldrig blir verklighet, förlorar tillit till ledning och kollegor och tappar gnistan. Det kan inte fortsätta så – vi förtjänar bättre.

Kanske är ändå det viktigaste av allt att världen inte har råd att vi fortsätter misslyckas i den grad vi gör i dag, när vi trots allt har både kunskapen och verktygen för att lyckas. Man behöver inte vara domedagsprofet för att inse att de utmaningar vi står inför är allvarliga – kanske allvarligare än någonsin. Lösningen på dessa olika utmaningar varierar, men det finns en gemensam nämnare för alla förändringar: mänskligt beteende. All förändring innebär att människor måste göra något annorlunda än tidigare, och därför handlar implementering av förändring alltid om ledarskap, att leda människor.

Så bygger vi tillit och framtidstro tillsammans

För mig är förändringsarbete meningsfullt på djupet. Förändringsledning handlar ytterst om att skapa en bättre värld – för oss som individer, för våra verksamheter och för världen i stort. Om vi vänder på det, varför skulle vi genomföra en förändring som vi inte åtminstone tror kommer att bidra direkt eller indirekt till en förbättring? Jag vill vara med och skapa miljöer där människor får växa, där idéer blir verklighet och där vi vågar ta de steg som faktiskt leder till förbättring. Att jobba med förändring innebär för mig att lyfta fram det bästa hos personer och verksamheter, att ge stöd, ingjuta mod och se hur engagerade grupper kan åstadkomma storverk som gör tillvaron bättre för oss alla. Där hittar jag min energi – i mötet med människor som samarbetar för att skapa verkliga förbättringar, även när det är svårt.

När vi lyckas med förändring händer något magiskt. Plötsligt märker vi hur samarbetet förbättras, hur kreativiteten växer och hur varje individ känner sig sedd och betydelsefull. Vi får tillbaka stoltheten och arbetsglädjen. De där ögonblicken när personer vågar testa nytt, växer med uppgiften och inser att de själva är en del av lösningen – det är ovärderligt. I stället för att fastna i frustration och misstro bygger vi tillit, energi och framtidstro tillsammans. Vi skapar inte bara bättre arbetsmiljöer, vi bidrar till att skapa en bättre värld. Detta i sin tur bäddar för att det blir ännu lättare med nästa förändring. Vi har haft en positiv erfarenhet av förändring som gör det lättare att ta oss an den nästa.

De som kan leda förändring bär inte på något magiskt. De behöver inte vara Gandhi eller Alexander den Store. Det handlar inte om titel eller position – det handlar främst om kompetens. Förändringsledning, liksom ledarskap generellt, är ett inlärt beteende. Men för att lära sig ett nytt beteende krävs både ödmjukhet att erkänna att den egna kompetensen inte räcker till och en vilja att skapa genuin förbättring. Utöver kompetensen krävs också mod att våga ta risker och ta ansvar för något där utfallet är osäkert. Det krävs också öppenhet och en vilja att lyssna. Duktiga förändringsledare lär sig att skapa trygghet mitt i kaos, att veta när de ska fatta svåra beslut och när de ska delegera. Riktiga förändringsledare inspirerar till handling, får andra att växa och vågar hålla ut när det blåser motvind.

Krisen ger kraft

Det är lätt att känna sig liten och maktlös när osäkerheten är stor och motgångarna hopar sig. Men just då, när oddsen verkar emot oss, kan förändring bli en källa till styrka. Jag brukar säga att inget är så bra som en ordentlig kris när det gäller förändring. Det finns inget tillfälle då vi har så mycket potentiell kraft och förändringsvilja. När vi fokuserar på det vi faktiskt kan påverka, när vi jobbar tillsammans och firar små framsteg, byggs en kraft som smittar av sig. Det är i utmaningarna som energi och sammanhållning föds. Att våga tro på att det går – och att ta de små stegen varje dag – ger styrka, även när resultatet dröjer.

Den goda nyheten är att all kunskap vi behöver finns lätt tillgänglig. Forskning och erfarenhet visar att med rätt stöd, beprövade modeller och en vilja att ta förändring på allvar, kan vi lyckas. Jag har under 30 år utbildat tusentals människor i förändringsledning och nya tillkommer hela tiden. Men det räcker inte att bara ha tillgång till kompetensen – den måste användas. Duktiga ledare kan komma en bit genom att ”höfta till det”, men de kommer mycket sällan hela vägen. Och återigen frågar jag mig: varför ta riskerna med att improvisera när det finns bra, lättillgängliga metoder? Förändringsledning tar lite tid och kräver uthållighet, men alternativen är långt sämre.

Så mitt upprop till dig – chef, beslutsfattare, förändringsagent, kollega eller vän – är detta: Våga bryta mönstret. Våga satsa på förändringsledning. Gör det för din egen skull, för dina kollegor och för alla som påverkas. Det är dags att omsätta kunskapen i handling – och skapa de mänskliga vinster vi så väl behöver.

Som någon klok person sa: ”Genvägar är senvägar.” Låt oss göra rätt från början, tillsammans.