Inspiration genererad!

Kika på resultatet nedan. Vill du hitta fler artiklar och filmklipp inom området kan du generera en ny artikel. Du kan även byta ämne

Generera en ny artikel Välj ett annat ämne

Utmattning – prioritera vila i vardagen

Brukar du ge dig själv tid att sitta på en stol och dagdrömma? Om inte kanske det är dags att börja med det. Att göra ingenting är nämligen ett bra sätt att ge din hjärna tid för återhämtning, något som vi behöver om vi ska orka med dagens stressade arbetsliv.

Utmattningssyndrom ger mätbara förändringar i hjärnan

Agneta Sandström är neuropsykolog och idag verksam vid stroke- och hjärnskadeavdelningen vid Landstinget i Östersund. För tio år sedan kunde hon i sin avhandling från Umeå universitet visa att utmattningssyndrom, det vi i dagligt tal kallar utbrändhet, ger objektivt mätbara förändringar i hjärnan och att det på flera sätt tydligt skiljer sig från depression.

Detta har bekräftats av senare studier, men vid den tiden var resultaten överraskande. Agneta Sandström konstaterar att de bekräftade det många av hennes patienter upplevde.

– Mina patienter upplevde sig inte som nedstämda. Däremot fungerade de inte kognitivt. Det kunde exempelvis handla om att de hade svårt att förstå uppgifter, att hålla fokus eller växla mellan olika uppgifter. Vissa upplevde sig som förvirrade och kunde till och med ha svårt att hitta hem eller komma ihåg vart de var på väg.

Vad händer i hjärnan vid utmattning?

Det är flera saker som händer i hjärnan vid utmattning. De studier som Agneta Sandström gjorde visade att det inte bara är de exekutiva funktionerna i pannloben som påverkas vid utmattning. Patienterna hade även ett annat aktivitetsmönster i hjärnan jämfört med både friska och deprimerade personer, hjärnan tycktes jobba hårdare vid aktivitet. Dessutom hade de en förändrad reglering av stresshormonet kortisol.

Man försöker skärpa sig, men det går inte

Utmattning påverkar både uppmärksamhet och arbetsminne, kroppen svarar inte när man försöker anstränga sig. Det var ett problem som många i patientgruppen beskrev. Man försöker skärpa sig, men det går inte.

Agneta Sandström

Agneta Sandström

Neuropsykolog, stroke- & hjärnskadeavdelningen vid Landstinget i Östersund

Utmattning drabbar framförallt kvinnor

Agneta Sandström konstaterar att utmattning är ett växande samhällsproblem som drabbar framför allt kvinnor. Patienterna som deltog i hennes studier var högutbildade och i många fall ambitiösa personer med kognitivt krävande jobb. Kanske till och med lite tjurskalliga, som inte ger upp fast de uppenbarligen har alldeles för mycket på schemat.

– Vad utmattning beror på vet vi inte riktigt, men de som deltog i mina studier hade ofta många andra saker utanför jobbet som gjorde att de aldrig fick tid för återhämtning. Det kunde vara barn med funktionshinder, en sjuk anhörig eller annat som gjorde att de var under ständig psykisk ansträngning.

Ständig trötthet och sömnsvårigheter tidigt tecken på utmattning

Nästan alla i Agneta Sandströms studier led också av någon form av sömnstörning. Svårigheter att somna, tankar som mal och att aldrig riktigt komma ner i djupsömn är kännetecknande för de som lider av utmattning, och kan även bidra till att sjukdomen förvärras.

Det kan vara svårt att själv se att man är på väg in i utmattning, därför är det viktigt att ta varningssignaler på allvar – som extrem trötthet, svårigheter att somna på kvällen eller kognitiva problem med uppmärksamhet och minne.

– Att ha svårt att sova, att aldrig känna sig riktigt utvilad och lida av ständig trötthet kan vara tidiga tecken på utbrändhet, konstaterar hon.

Om forskningen

År 2010 doktorerade Agneta Sandström med avhandlingen Kognitiv och neuroendokrin dysfunktion hos kvinnor med utmattningssyndrom. Hennes studier visar att patienter med utmattningssyndrom har försämrad minnes- och uppmärksamhetsförmåga, nedsatt hjärnaktivitet i delar av pannloberna och en förändrad reglering av stresshormonet kortisol. Senare forskning vid bland annat Göteborgs universitet och Karolinska har bekräftat resultaten, att utmattningssyndrom går att diagnostisera och att det är någonting annat än vanlig depression.

Träning bra men det behövs också återhämtning

Utmattning är en sjukdom som kan ta åratal att återhämta sig ifrån. Dessutom har personer som en gång drabbats av utmattning lättare att drabbas igen. I en studie från Umeå universitet som publicerades förra året studerade psykologen Hanna Malmberg Gavelin hur fysisk och kognitiv träning påverkar återhämtningen för personer som drabbats av utmattning. Att fysisk aktivitet ger goda effekter finns det mycket forskning som visar, något som även bekräftades i den här studien. Men ännu tydligare effekt på återhämtningsförloppet hade kognitiv träning, något som Agneta Sandström tycker är ett intressant resultat.

– Träning är bra, men träning kräver också återhämtning. Många av mina patienter tog stort ansvar för sin hälsa, de åt rätt, tränade mycket och levde hälsosamt. Men det de saknade var återhämtning. Det fanns inget utrymme i deras vardag för vila, poängterar hon.

Att göra ingenting

Detta är något som Agneta Sandström tror är en viktig nyckel för att undvika att drabbas av utmattning. Hon tror att vi behöver bli bättre på att göra ingenting. Det handlar om att träna upp vårt Default Mode Network, det nätverk i hjärnan som är aktivt när hjärnan inte jobbar med någon specifik uppgift.

– Det är den del av hjärnan som går igång när vi dagdrömmer och låter tankarna vandra fritt – när vi går ut och går eller bara sitter på en stol och tomglor. Jag tror att detta är otroligt viktigt för vår förmåga att återhämta oss i vila.

Låt tankarna vandra fritt

Kanske är det också därför som intresset för handarbete, broderi och stickning vuxit på senare tid, spekulerar Agneta Sandström. När vi handarbetar kan vi låta tankarna vandra fritt på ett sätt som vi inte gör om vi exempelvis lyssnar på en podcast.

Kraftig ökning av sjukskrivningar

Men det är också viktigt att våra arbetsplatser tar problemen kring utmattning på allvar. De senaste åren har sjukskrivningar till följd av stress ökat kraftigt. Enligt Försäkringskassan är psykiatriska diagnoser sedan 2014 den vanligaste orsaken till sjukskrivning och diagnosen anpassningsstörningar och reaktion på svår stress står för hälften av alla påbörjade sjukfall inom den gruppen.

Agneta Sandström tror att kraven på effektivitet i kombination med att många servicefunktioner försvunnit från arbetsplatserna gjort att många har fått mer att göra och att arbetet blivit mer splittrat mellan många olika uppgifter, inte minst administrativa. I många fall kan det vara svårt att dra gränsen för när arbetet är gjort och känna att man är färdig för dagen. Att jobba heltid, ha småbarn och en aktiv fritid innebär att hjärnan får arbeta på högvarv från morgon till kväll. Sjukskrivningssiffrorna visar också att utbrändhet är ett växande problem bland kvinnor med små barn.

Ta ansvar för ett sunt ledarskap

  • 1
    Tydliggör arbetsuppgifter, resultat och ansvar och se även till att medarbetaren vet hur arbetsuppgifter ska prioriteras.
  • 2
    Se till att medarbetaren har rimliga krav och förväntningar på sitt arbete.
  • 3
    Se till att det finns en kultur av samarbete och att medarbetarna tar ett gemensamt ansvar för att målen nås.
  • 4
    Var uppmärksam på varningssignaler och lyhörd för om medarbetaren upplever stress eller sömnsvårigheter.
  • 5
    Var tydlig med vart dina medarbetare kan vända sig för att få hjälp och stöd för att utföra sitt arbete.

Ledarskapsprogram

Certifierad Transformerande Ledare

  • Koppla den senaste ledarskapsforskningen till ditt ledarskap
  • Personligt träningsupplägg utifrån behovsanalysen Lead Forward™
  • Utveckla din omgivning för ökad motivation och effektivitet

Kännetecken för en hälsosam arbetsmiljö

Det är framför allt tre saker som kännetecknar en hälsosam arbetsmiljö; det är ett gott ledarskap, tydliga mål samt en bra balans mellan både krav och kontroll och mellan ansträngning och belöning. Som chef bör man vara tydlig med sina medarbetare när det gäller arbetsuppgifter, ansvar och förväntningar, men det är även viktigt att medarbetarna känner att ledarskapet är rättvist och stödjande.

– Ledarskapet är viktigt. Det värsta du kan råka ut för är chefer som är oberäkneliga, som har drogproblem eller får plötsliga utbrott. Men även orättvisa är farligt, att chefer har personliga favoriter eller behandlar medarbetare olika beroende på vem de är.

Sänk kraven

Några tydliga riktlinjer för hur man hjälper personer med utmattning finns det inte, men att sänka kraven ger tydlig effekt direkt, konstaterar Agneta Sandström. Hon tycker att detta är ett samhällsproblem som borde tas på större allvar. Då skulle man undvika mycket personligt lidande, men även onödiga kostnader för samhället.

– Många går ned i arbetstid för att på så vis själva ta ansvar för att sänka kraven. Men det innebär samtidigt att de får betala för en orimlig arbetsmiljö, med lägre lön och i framtiden även lägre pension. Jag tycker att det är oerhört, dels att det ser ut på det här sättet, dels det görs så lite åt det, säger Agneta Sandström.

Tre råd

  • Ställ krav och sätt gränser

    Ställ krav på att du har tydliga arbetsuppgifter och rimliga förväntningar på vad du ska hinna med på en arbetsdag. Sätt gränser för vad du kan hinna med.

  • Ge tid för ingenting

    Se till att ge dig själv tid till eftertanke och återhämtning varje dag. Låt tankarna flöda fritt, dagdröm och fantisera.

  • Ta varningssignalerna på allvar

    Extrem trötthet och långa perioder av sömnsvårigheter kan vara tidiga tecken på att du är på väg in i en utmattning. Svårigheter att fokusera, känslighet för ljud och rörelser i omgivningen och försämrad förmåga att planera och genomföra saker är andra gemensamma mönster för personer med utmattningssyndrom.

Ladda ner guide

Verksamhetsstyrning på mänskliga villkor

  • Bocka för de dokument du vill ladda ner
                • This field is for validation purposes and should be left unchanged.
                Anna Nyström

                Anna Nyström

                Anna är journalist och skriver för Astrakan om ledarskap och verksamhetsutveckling