Träna dig i beteenden

Genom att träna oss att se och förstärka beteenden kan vi instruera på ett sådant sätt att andra inte behöver tolka. En superkraft för vårt föräldra-, kamrat- eller ledarskap.

Hur mycket tid investerar din organisation i förvirring?

Vi människor är ekonomiska av oss, vi slänger oss gärna med oprecisa begrepp och egenskaper eftersom det är lätt. Klimatsmart, irriterande, kundorienterad eller svenskt ledarskap skapar säkert bilder i ditt huvud – men är det samma bild som i någon annans?

En elbil kanske är relativt klimatsmart jämfört med en vanlig bil – men totalt klimatdum i jämförelse med en cykel. Kundorienterad kan tolkas som ”ge rabatt för att göra kunden glad” eller ”ställ frågor för att säkerställa att vi erbjuder rätt lösning.”

Egenskaper bygger på våra tolkningar (mentalism), vi ser någon göra något – ett beteende – och väljer att lägga till vår tolkning. Någon kommer försent till mötet och vi tolkar till egenskapen ”slarvig” eller ”morgontrött”, någon kollar på mobilen medan du pratar och du tolkar det som ”ointresserad.”

Vi använder våra tolkningar gör att förklara vår omvärld, men när vi tilldelar människor egenskaper eller oprecisa begrepp så ger det oss antingen väldigt liten möjlighet att påverka eller i värsta fall till gissningar som leder till att vi gör saker helt uppåt väggarna. Det som börjar som värdeord och ledstjärnor för organisationen kan i själva verket sluta med förvirring och slöseri.

Beteenden gör att vi slipper tolka

Om vi som ledare eller kollegor håller oss till beteenden så slipper vår omgivning att tolka. Beteenden har ett instruktionsvärde: be om feedback innan du skickar offerter, fråga efter affär, ställ öppna frågor, ställ in i diskmaskinen. Mottagaren slipper tolka. Det går heller inte att komma med ursäkter som att ”jag bara är sådan” – ännu en anledning till att så kallade ”färganalyser” är skadliga. Stigmatiseringen ”jag är grön” antyder att förändring är omöjlig, medan beteendeförändring ALLTID är möjlig om än ansträngande.

Träna beteenden

Inspirationsklipp med Caroline Lornudd

Mentalism

Mentalism innebär det vi beskrivit ovan – att omvandla något vi ser till ett generellt begrepp som en intention eller ett personlighetsdrag. Vårt vardagliga språkbruk är fullt av mentalismer och att tala utan dessa skulle ge ett lite underligt uttryck.

Problemet uppstår när vi fattar beslut eller ger instruktioner som bygger på mentalism. Vår abstrakta föreställning av verkligheten stämmer ju inte överens med alla andras.

Mentalism-detektor

Det är inte bara i egenskaper mentalismer döljer sig, utan även i vaga tankar och avsikter som inte går att bevisa. Ofta inleds mentalistiska meningar med: Jag tänkte… Jag ville… Jag tror… Jag tänkte, jag ville, jag tror påståenden handlar också ofta om att förklara sitt beteende utifrån ett mål eller avsikt som är svårbevisad.

  • Hunden sitter för att den vill ha mat
  • Hon stannar hemma för att inte bli retad

Dessa påståenden bygger på en föreställning om att någon ha ett mål som vi inte kan veta någonting om. En intention att äta eller att undvika något obehagligt.

Vill man riktigt krångla till det kan man säga att språk är mentalistiskt, alla begrepp bygger på våra tolkningar i vårt mentala lexikon.

Att hålla nere abstraktionsnivån till beteenden, det vi alla kan se med våra egna ögon och (förhoppningsvis) vara överens om gör att vi trots allt kan bli entydiga (<-mentalism) när det gäller vad vi ska göra. Vi behöver inte bli förfärade över när någon säger att en person är frustrerad – men vi kan fråga vad den faktiskt gör och hålla oss från att själva hitta på orsaker till den påstådda frustrationen.

Aaron Haglund

Aaron Haglund

Aaron är Astrakant och skrivet om OBM.