Mottagligheten för Bullshit och sämre beslut på jobbet

Vad menas med corporate bullshit?

Psykologen Shane Littrell, som står bakom studien, beskriver corporate bullshit såhär: ”Corporate bullshit handlar om att använda förvirrande och abstrakta begrepp på ett vilseledande sätt. Till skillnad från fackspråk, som kan underlätta kommunikationen mellan kollegor, så förvirrar corporate bullshit istället för att förtydliga.”

Själva skalan, Corporate Bullshit Receptivity Scale (CBSR), är ett verktyg för att mäta hur mottagliga människor är för imponerande men tomma ord – corporate bullshit. Studien pekar på att mottaglighet för corporate bullshit har ett samband med sämre testresultat gällande analytiskt tänkande och effektivt beslutsfattande.

Vad investerar verksamheter i förvirring?

Det är lätt att relatera till den egna vardagen utifrån studien. Hur mycket arbetstid behöver vi lägga på att fundera på vad någon menar eller följa upp med följdfrågor? Dessa fall där vi upptäcker vår egen förvirring, stannar upp och reder ut begrepp är dock de minst kostsamma.

En möjlig, betydligt större, fara ligger i de fall där bullshit missuppfattas som något med en djupare och positiv mening. När vi har feluppfattningen att tomma ord bär med sig information och är viktiga är vi omedvetet förvirrade. I tron att vi gör något gott finns risken vi verkligen ställer till det.

När ska varningsklockan ringa?

Enligt min erfarenhet används corporate bullshit ofta för att dölja att saker inte blir gjorda eller att resultat är sämre än förväntat. Bullshit är en snuttefilt som används när vi underpresterar. En dimridå som gör att vi fattar felaktiga beslut, missar viktiga lärdomar och möjligheten att utveckla både personal och verksamheten åt rätt håll.

Om du vill undvika bullshit-fällan är det därför alltid klokt att bromsa in när du ska ta del av ett budskap. Oavsett om det handlar om en statusrapport, en presentation eller reklam. Om budskapet innehåller mycket fikonspråk och onödig jargong så kan du ställa ett par frågor till sig själv för att komma till klarhet. Den första frågan du ska ställa dig själv är: Vad är påståendet i det här budskapet? Den andra är: Vad är logiken i detta?

En seger för den jobbiga personen som ställer frågor

En snabb sammanfattning av studien är att de som blir uppspelta av och inspireras ”visionära” påståenden presterar sämre på tester gällande analytiskt tänkande och beslutsfattande.

Om vi ska göra en praktisk tolkning av detta så kanske vi ska lyssna mer på de som reagerar med frågor? Den som vågar vara den jobbiga personen på mötet som ställer följdfrågor och vill få mer, konkret, information. När en förändring möter motstånd och ifrågasättande så är det kanske i gruppen av motståndare vi kan hitta bäst information och hjälp med att lyckas bättre?

Vår egen kamp mot bullshit

Astrakans verksamhet är full av fackspråk inom beteendeanalys, verksamhetsutveckling och projektledning. Använder man det för att få ett maktövertag eller för att visa sig stursk så står man självklart upp till knäna i den språkliga gödselstacken. Den mindre uppenbara faran är att använda fackspråk på ett sätt som blir till bullshit oavsiktligt genom att slänga sig med begrepp som andra inte är bekanta med.

Åtgärder vi tagit till är tävlingar där man kan identifiera bullshit på vår hemsida (bullshit bingo), att vi använder utomstående testläsare som inte är fast i vår egen jargong och att vi försöker kommunicera utifrån att mottagaren har olika nivåer av förkunskap. Vi har även påbörjat arbetet med att publicera ordlistor på hemsidan med målet att vår AI-bot Astra ska kunna ge snabba svar om begrepp man stöter på i texter.

Praktiska lösningar för att minska förvirring

När det gäller praktiska lösningar för verksamheter så har begrepps- och informationsmodellering länge varit centralt i Astrakans metodik. För att inte begå misstaget att leverera bullshit kommer här en förklaring av begreppen.

Begreppsmodellering innebär att göra en modell med definitioner av olika begrepp inom verksamheten för att reda ut vad de betyder i olika sammanhang. Poängen är att samla människor från verksamheten och faktiskt reda ut de olika betydelserna av begrepp man använder. Om man tar ordet kund så kan det lätt ha uppåt 30 olika betydelser i en större verksamhet (företagskund, privatkund, intern kund etc.), att specificera dessa begrepp ger oss mycket bättre förutsättningar när vi ska bygga databaser, skriva avtal eller kommunicera internt.

Informationsmodellering handlar om en mer övergripande bild av verksamhetens information, var den lagras och när den används. Användningsområdet är brett, från att jobba med säkerhet till att ordna så att den information man behöver finns tillgänglig inför beslut. Ett typiskt vardagsexempel kan vara att fatta beslut om ett försäkringsärende, då behöver man information om försäkringen och det som inträffat.

Ett annat värdefullt verktyg för att minska bullshit är OBM (Organizational Behaviour Management) som handlar om beteendeförändring i verksamheter. Genom att bryta ner värderingar och mål i det vi gör, beteenden, kan vi se till att det vi talar om faktiskt går att observera och mäta. Att vi istället för att fastna i abstrakta mål och planer fokuserar på att göra. Något oromantiskt kan man beskriva detta som diskbänksnivån av verksamhetsutveckling. Att mocka undan all onödig bullshit som bara ligger i vägen för det som är viktigt på jobbet.