The moral pop-up effect

Vi processar moraliskt laddade ord snabbare än andra. På samma sätt lägger vi snabbt märke till om någon ”gör fel” eller förolämpar oss. Detta moraliska filter ställer till det för oss när vi ska utveckla verksamheter såväl som i föräldrarollen. Här kan du läsa om ett hemskt möte som öppnade mina ögon för ”the moral pop-up effect” och tips för hur vi kan bli mindre fördömande och mer problemlösande.

Det ögonöppnande mardrömsmötet

Nyligen satt jag i ett rum tillsammans med en jurist och en samling spända människor. Själv var jag där som ombud och hade dålig koll på historik och relationer.

Mötet hade knappt börjat innan en mötesdeltagare kände sig förolämpad. Gurgel följde. I det gurglet hann både en andra och en tredje person bli förolämpade. Det här är kanske inte så anmärkningsvärt i konflikter. Men det som var anmärkningsvärt var att jag inte alls hann uppfatta förolämpningarna i samma takt som de som blev upprörda.

Jag låg i baktakt och försökte få grepp om situationen men innan jag hunnit ikapp hade det bildats två, tre, fyra nya situationer. Gapande munnar, höjda röster, flämtningar, fnysningar och onda blickar.

Först när jag hotat de andra deltagarna med att de verkade behöva en paus blev stämningen lugnare. Ingen ville ju vara där längre än nödvändigt. Men varför var de som kände sig förolämpade så mycket snabbare när det gällde att uppfatta förolämpningen?

Kanske ligger svaret i snabbtänkandet och ”The moral pop-up effect”.

The moral pop-up effect

Vi uppfattar ord vi förknippar med moral snabbare än övriga ord.

Ana Gantman är Doktor i psykologi vid Princeton University. Hon har forskat om moralisk uppfattningsförmåga och moraliskt vokabulär. Moral pop-up uppstår när vi får kort tid på oss att uppfatta något. I folkmun snabbtänkande eller reptilhjärnan.

För att reda ut hur detta fungerar visade Gantman och kollegan Van Bavel blandningar av ord och icke-ord (jibberish) under korta tidsintervall för försökspersoner. Intervallen låg på mellan 20-100 ms. Vid det längsta tidsintervallet klarade försökspersonerna av att sortera in ord och icke-ord. Vid det kortaste intervallen var det lika svårt att sortera in båda grupperna.

Här kommer det intressanta: vid 40 ms hann försökspersonerna uppfatta merparten moraliska ord medan övriga ord krävde ytterligare 10 ms. Det här är det som kallas moral pop up effect – vi uppfattar moraliska ord snabbare än övriga. Exempel på moraliska ord är: skuld, protest, offer, rätt och fel. Några exempel på icke-moraliska: anställd, uppenbar, kan, hus.

Jesus på mackan

Ana Gantmans forskning visar också på att vi lättare tolkar in religiösa och moraliskt laddade motiv i det vi ser oavsett om det rör sig om fågelskit eller en grillad ostmacka. Det fina ordet för det här är pareidoli eller ansiktspareidoli – att uppfatta fenomen eller föremål utifrån vaga eller slumpmässiga former.

Ser du Jesus?

Det vi förknippar med moral kan framträda även i otydliga former

Moraliserande ett hinder i ledarskap och föräldraskap

Vi uppfattar världen genom ett moraliskt filter. Det betyder att vi kan döma ut beteenden utifrån moral ”rätt/fel” istället för funktion. Det innebär att vi ibland fördömer beteenden istället för att lösa problem:

  • Mina kollegor är lata
  • Sluta bråka!
  • Gå härifrån om du inte kan uppföra dig!
  • Människor är inte förändringsbenägna i den här verksamheten
  • Sätt dig och gör matten!
  • Lugna ner dig!

Släpp moralen och lös problemen

Om vi bromsar vår impuls och släpper det moraliska fördömandet kan vi istället gå till botten med problemen.

Om ett barn inte genast sätter igång med en matteuppgift eller flyr från läxan så kan det naturligtvis bero på att det finns roligare saker att göra. Men kanske går det lättare att få matten gjord om vi säkerställer att de förstått uppgiften och fått metoder för att lösa den?
– Kommer du på dig själv att som lärare eller förälder upprepa orden ”men sätt igång då” så kan ett bra alternativ vara att fråga om de förstått vad de ska göra.

Barn råkar ofta skapa problem för andra när de ska lösa ett problem. Som föräldrar behöver vi då hjälpa dem att hitta lösningar som inte är problem för andra. Ett bråk är en pedagogisk möjlighet!

Moraltänkande i verksamheter

På samma sätt kan moralfiltret hindra oss i verksamheter. Såhär sa en avgående chef för stor svensk myndighet i en radiointervju: ”människor är inte förändringsbenägna i den här verksamheten”.
Om vi förväntar oss att människor ska förändra sina beteenden, ta risker eller anstränga sig på olika sätt för verksamhetens utveckling måste vi se till att det är värt det. Och vems jobb är det? I det fallet myndighetschefens.

Att öka verksamhetens lönsamhet med 5% är kanske ett bra incitament för en engagerad verksamhetsutvecklare eller aktieägare men kanske inte lika triggande för någon med en administrativ tjänst?

I vissa fall kan det rentav vara verksamhetens mål som strider mot varandra. Om vi vill att våra säljare ska utveckla större affärer och hitta nya kunder kanske vi inte ska jaga dem med blåslampa gällande den närmsta månadens säljmål? Utan fokusera på mål som stöttar de säljbeteenden som ger kundutveckling och nya affärer.

Vi behöver hitta positiva konsekvenser som ligger nära i tiden för de som ska förändra sitt beteende. Men framförallt behöver vi förstå andra människors perspektiv och vad som är av värde för dem. Verksamheter som anstränger sig för att förstå värdet de erbjuder till sina anställda är långt mer lönsamma än de som inte gör det enligt en studie av Towers Watson. Och om lönsamheten inte är skäl nog så kanske en verksamhet där människor mår bättre är det?

Omtanke är bra business

Studie av Towers Watson
Aaron Haglund

Aaron Haglund

Astrakant med särskilt intresse för affärsutveckling och förändringsarbete. Gillar dålig wrestling och hysterisk musik.