Kravställan inom ledarskap

Kravställan eller tomprat?

Kravställan är ett modeord när det gäller ledarskap. Kraven ska på något sätt fungera som prestationshöjare, inte minst inom idrotten. Underpresterande lag tar in nya tränare som marknadsför sig med en högre kravställan, sedan fortsätter laget underprestera. Såhär lät det i en pressrelease om en nyanställd tränare: ” Han har profilen vi efterfrågat med en hög kravställan, ett starkt driv och ett stort engagemang.” Laget kom sedan sist i ligan med den dyraste truppen genom tiderna.*

Att ställa krav är en av de mest basala formerna av ledarskap men om kraven inte följs av konsekvenser blir det bara tomprat. Nu är det lätt att associera konsekvenser med hot och tråkiga följder, men det handlar i första hand om att fånga upp bra prestationer och belöna bra beteenden. Om vi tillåter oss att använda hockeytermer: att belöna de som täcker skott, åker i maxfart till bänken eller tar en smäll i plytet framme vid mål istället för att straffa de som underpresterar. Det här kan tyckas som hårklyveri men om vi uppmärksammar goda prestationer istället för att göra ständiga nedslag på dåliga visar vi vad vi vill ha som ledare. I kontorstermer handlar det här om att människor som blir klara med uppgifter snabbt kan belönas med mer ansvar eller andra arbetsuppgifter som de efterfrågat, att bli hyllad inför gruppen och erbjuden utveckling i sin roll eller möjligheten att ta ytterligare kliv i karriären.

På detta sätt kan vi ersätta ett potentiellt destruktivt ledarskap, där vi med för stort fokus på avvikelser dödar motivationen och skadar relationer,  med ett mer konstruktivt ledarskap. I facktermer kallas ledarskap där vi i första hand agerar när saker går fel för passivt avvikelsebaserat ledarskap. Ledarskap där vi jobbar med måluppfyllelse, positiv feedback och belöningar för villkorligt förstärkande ledarskap.

*Om man skulle skriva en sång om säsongen så hade det blivit en ballad om tränare som favoriserar vissa spelare, skäller ut andra, bänkar en stjärna för att statuera exempel och tillslut blir räddad i kvalmatcherna av en målvakt som ställts utanför laget under en tid, blivit utfryst och fått byta om i en skrubb.

Att söka efter kravställan vid rekrytering

Att fokusera på att ledaren ska ställa krav i rekrytering är som att söka efter en bostad som erbjuder tak över huvudet. Det är något som bara ska finnas där och som i princip vilken människa som helst kan leva upp till, särskilt om den får ledarskapsträning.

När det gäller ledarskap som i huvudsak fokuserar på krav och avvikelser så är det dessutom destruktivt, det har ett negativt samband mellan motivation och prestation på arbetsplatser. Det vi istället borde söka efter är ledare som fått grupper att nå utmanande mål, som fått medarbetare att utvecklas och göra karriär och som har förmågan att hylla och sätta ord på andras insatser istället för sin egen.

När är det negativt med krav?

Fel sätt att jobba med krav är att det inte påverkar om vi lever upp till kraven eller ej. Det blir ett ledarskapslimbo där kraven som ställs egentligen inte betyder någonting eller i värsta fall skapar förvirring. Sedan har vi en annan form av klassiskt destruktivt ledarskap ”om du inte hör något betyder det att du gör ett bra jobb” där man söker efter negativa avvikelser som uppmärksammas och i vissa fall bestraffas.

För att krav ska göra nytta behöver de förenas med många andra beteenden från ledaren. Kraven är ett verktyg som hjälper oss att ta ut en riktning, det kan också ge oss förutsättningar att uppmärksamma positiva avvikelser och ge en boost till människors självförtroende när vi kombinerar krav med positiv feedback.

De effektivaste formerna av ledarskap

Om du vill lära dig mer om effektivt ledarskap är en bra start föreläsningen om full range leadership model. Vill du få praktisk träning i de bästa formerna av ledarskap rekommenderar jag våra program ny som chef och certifierad transformerande ledare.