Astrakanmodellen för OBM

Denna artikeln är ”work in progress” men kommer i sinom tid innehålla en redogörelse för kärnan i Astrakans användning av OBM. Så länge finns här en videosammanfattning och en genomgång av OBM i korthet.

Organizational Behaviour Management i korthet

Varför gör vi människor som vi gör? Varför gör vi ibland inte det vi säger att vi ska göra? Vi fattar beslut, skriver policies och genomför diverse utbildningar men ändå fortsätter vi med samma gamla (o)vanor.
Ofta försöker vi då förklara utebliven förändring och dåliga resultat med att tillskriva människor egenskaper: ”personalen är inte förändringsbenägen” eller ”vi saknar kravställare bland våra ledare.”

OBM, Organizational Behaviour Management handlar istället om att förstå varför människor agerar på ett visst sätt och hur vi effektivt kan påverka vad människor väljer att göra. Rötterna till OBM går tillbaka hela vägen till 1800-talet och upptäckten av de grundläggande psykologiska mekanismerna, arbetssätten vi har dag är resultatet av över hundra år av beteendevetenskaplig forskning.

Att leda med fokus på det vi gör

OBM har mycket gemensamt med kognitiv beteendeterapi och av namnet OBM kan vi förstå att det handlar om arbetsledning och hantering (management) av beteenden (behaviour) i organisationer (organizational).
– Kort och gott att leda och utveckla verksamheter utifrån det vi gör, beteenden.

Genom att sätta oss in i den situation som individer befinner sig i. Genom att verkligen förstå arbetssituation, förutsättningar och motivationen bakom att agera på ett visst sätt kan vi på ett effektivt sätt börja påverka människor agerande och vi kan exempelvis se till att:

  • Titta på det som verkligen har stor påverkan på människors beteende istället för att fastna i utfallsmått för verksamheten
  • Målen tydliggör vad vi ska göra och inte bara resultatet vi vill uppnå
  • Det vi faktiskt mäter, följer upp och belönar inte konkurrerar med de beteenden vi vill se mer av
  • Människor har den kompetens som krävs för att kunna utföra beteenden vi önskar
  • Utrustning, information och befogenheter finns för att kunna utföra önskade beteenden
  • Objektivt utvärdera vårt ledarskap utifrån den effekt det har på beteenden istället för vad våra avsikter och önskningar är
  • Hitta fungerande motivationsfaktorer för de individer som faktiskt ska göra jobbet och förändra sina beteenden

Varför beteendefokus?

  • 1

    Beteenden problematiserar inte människan

    Kan vi begära att människor ska ändra på hur de är? Om det vore möjligt, är det etiskt försvarbart? Kan vi förvänta oss att en människa ska sluta vara morgontrött eller ostrukturerad?

    Nej, däremot kan vi förvänta oss även av morgontrötta människor att de ska komma i tid. Vi kan kräva att tidrapporten behöver lämnas in för att man ska få lönen utbetald. Genom att fokusera på det vi gör istället för hur vi är slipper vi blanda in värderingar. Genom att objektivt fokusera på det vi gör kan vi få till förändringar på ett schysst och rättvist sätt.

  • 2

    Beteenden kan observeras och är praktiska att mäta

    När vi identifierat konkreta beteenden går de att fånga på film eller ljudinspelning. Vi kan se när någon tar på sig en hjälm eller höra när någon ställer en öppen fråga. Det gör att vi både kan göra en grundmätning – hur ofta utförs beteendet idag? Och sedan enkelt följa upp med ytterligare mätningar för att se om det faktiskt blir någon förändring. OBM hjälper oss att spåra förändringar eller konstatera om de uteblivit.

  • 3

    Vi överkommer glappet från strategi till praktik

    Oavsett om vi jobbar med LEAN, SCRUM, DevOps, ledarutveckling eller en ny strategi för hållbarhet landar allt tillslut i att vi behöver följa nya arbetssätt. Att vi faktiskt behöver komma igång och göra. Oavsett vilken strategi eller arbetssätt som ni väljer hjälper OBM till med att faktiskt förverkliga omställningen.

Astrakanmodellen för OBM

Genomgång med beteendeekonomen Maria Karlsson