Vad är viktigt för en bra arbetsmiljö?

Arbetsmiljö – allt som påverkar dig och ditt arbete

Ordet arbetsmiljö förknippas ofta med de fysiska arbetsförhållandena. Ergonomi, ljud och ljus och arbetsredskap som är anpassade och utformade så att vi inte skadar oss. Men idag ser vi växande sjuktal där det framför allt är den psykosociala arbetsmiljön som påfrestar.
– Ordet arbetsmiljö har fått en tråkighetsstämpel, men det handlar ju inte bara om höj- och sänkbara bord. Arbetsmiljö är allt som påverkar dig och ditt arbete och är därmed superintressant för alla, säger Mikal Björkström, legitimerad psykolog med inriktning mot arbetslivets psykologi som driver företaget MB Works.

Vilka faktorer som är viktigast beror mycket på i vilken tid vi lever, vilket land och i vilken bransch vi jobbar. I grunden handlar det ur ett hälsoperspektiv alltid om balansen mellan krav och resurser. Detta måste man ha koll på ur ett organisationsperspektiv.

Idag är det framför allt frågor kring digitalisering, ledarskap och tillgänglighet som påverkar denna balans. Det är också här vi behöver sätta fokus för att komma åt ohälsan.
– Vi måste bli bättre på att prata om dessa frågor på våra arbetsplatser, konstaterar Mikal Björkström.

Satsningar på arbetsmiljön är lönsamma

Att satsa på arbetsmiljö är dessutom lönsamt. Enligt internationella studier ger förebyggande arbetsmiljöinsatser minst två gånger pengarna tillbaka. Den svenska forskaren Malin Lohela Karlsson har forskat på sambanden mellan arbetsmiljö och produktivitet och har visat att ett genomsnittligt produktionsbortfall för en person som upplever arbetsmiljöproblem på jobbet ligger mellan 30 och 40 procent. Det motsvarar minst 12 timmar minskad produktion per anställd och vecka. Hennes studier visar även att medarbetare upplever att  arbetsmiljöproblem påverkar prestationen mer än hälsoproblem. Givetvis är effekten störst med en kombination av arbetsmiljö- och hälsoproblem.

Samtidigt vet vi också att kostnaderna för ohälsa kan bli mycket dyra. En medarbetare som är sjukskriven en dag kostar ungefär 10 procent av lönekostnaden. Om du har 100 medarbetare med en snittlön på 35 000 kronor som är sjukskriven fyra dagar per år innebär det 1,4 miljoner kronor i kostnader som inte ger verksamheten något tillbaka. Om företaget dessutom måste ta in vikarier så blir kostnaden ännu högre. Och då har man inte räknat med att sjukskrivningar även leder till produktionsstörningar och minskad produktivitet.

Men det är inte bara sjukskrivningar som kostar, även konflikter, missnöje och andra psykosociala eller organisatoriska problem kan innebära stora kostnader för en verksamhet.

Ledarskapet helt avgörande

I studier som tittat på verksamheter med höga hälsotal är det ett antal faktorer som verkar vara avgörande för att bygga en hälsofrämjande arbetsmiljö. Det är ledarskap, delaktighet, kompetensförsörjning och synen på hälsa.
– Om man tittar på friskfaktorer så är det dessa områden som sticker ut. Och ledarskapet är helt avgörande, konstaterar Mikal Björkström.

Det finns exempelvis ett direkt samband mellan ledarstil och risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Negativa hälsoeffekter ger ett kontrollerande ledarskap. Även kontrollspannet, hur många underställda en chef har, har betydelse. För stort kontrollspann ökar risken för ohälsa.
– Exakt hur många underställda en chef bör ha är däremot svårt att svara på, det beror väldigt mycket på verksamhet och arbetsuppgifter. Men inom offentlig sektor har detta visat sig vara ett tydligt arbetsmiljöproblem som påverkar chefens förutsättningar att jobba med ett nära ledarskap.

Gemensamt för företag som har höga hälsotal är synen på arbetsmiljö som något som genomsyrar verksamheten och att man har ett systematiskt sätt att jobba med frågorna.
– De placerar människan, hälsan och välmåendet i centrum för allt de gör. De har också mätetal och KPI:er för att fånga upp dessa frågor, poängterar Mikal Björklund.

Krävs ett systematiskt angreppssätt

För att nå framgång med arbetsmiljöfrågorna räcker det alltså inte med fruktkorgar och fika på fredagar. Det krävs ett systematiskt angreppssätt där man regelbundet för en diskussion kring risk- och friskfaktorer och pratar om hur man som individ, grupp och arbetsgivare kan förbättra arbetsmiljön. Idag kan det handla om allt från att vi läser jobbmejl på kvällar, strulande it-system eller ofokuserade möten där mobiltelefoner stjäl tid och uppmärksamhet.
– Aktivitetsbaserade kontor, medarbetarskap och digitalisering är i högsta grad relevant för hur människor mår och presterar. Jag skulle önska att arbetsmiljöfrågorna fick ta mer plats och fick bli en mycket coolare och krispigare fråga än den är idag, säger Mikal Björkström.