Astrakan förklarar informationsmodell

Här vill vi förklara vad en informationsmodell är, vad den är bra för och för vem, helt befriat från invecklade tekniska resonemang. Har du hittat hit på jakt efter utbildning inom området rekommenderar vi Informationsmodellering och begreppsanalys

Vad är en informationsmodell?

En informationsmodell är en strukturerad beskrivning av den information verksamheten behöver för att kunna bedrivas, till exempel information om kunder, leverantörer, avtal, tjänster, produkter, organisationsstruktur, befattningar, personal, etcetera.

Varför använder man informationsmodeller?

Informationsmodellens syfte är kravställning av den information verksamheten behöver för att bedrivas. Information är en verksamhetskritisk tillgång och måste förvaltas och vidareutvecklas som en sådan. Det förutsätter att vi skapar, förvaltar och kommunicerar vår gemensamma kunskap om verksamhetens information och hur den hör samman med verksamhetens mål, processer, resurser och regler.

Exempel på en informationsmodell:

Informationsmodellen i nästa figur kommer från en svensk affärsbank där den utgör ett viktigt kravdokument. Modellen definierar vilken information banken behöver hålla reda på om kunder, avtal, produkter och konton, samt relationerna dem emellan. Det är en enkel, men samtidigt mycket flexibel, modell som kan hantera komplexa paketlösningar.

Informationsmodell, förenklad
Förenklad informationsmodell från bank

När används informationsmodeller?

Informationsmodellen är ett verktyg för att kommunicera kunskapen om verksamhetens information och spelar därmed en central roll i alla sammanhang där sådan kunskap behövs. Till exempel vid verksamhetsutveckling, företagssammanslagningar, dokumentation av verksamhet och IT-system, hantering och dokumentation och av verksamhetsregler och utvärdering av standardsystem mot informationsbehov.

Vem använder informationsmodeller?

Frågan borde egentligen vara; vem kan ha nytta av informationsmodeller. Många fler än antalet faktiska användare skulle ha nytta av informationsmodeller, om de vetat om det.
Bland befintliga och potentiella användare finns alla som är involverade i de användningsområden som räknats upp, till exempel affärs- och verksamhetsutvecklare, kravställare, projektledare och arkitekter av olika slag.

Hur gör man en informationsmodell?

En informationsmodell görs i workshopform, med deltagare som kan verksamheten, workshopledare med rätt erfarenhet och helst med en begreppsmodell att utgå från. Finns ingen begreppsmodell måste begreppen redas ut samtidigt, så att man också uppnår begreppsmodellens syfte, nämligen att man är överens om betydelsen av de ord man använder, så att alla säger och menar samma sak.
Det finns gott om tekniker, tumregler, beprövade mönster, och annat att ta till vid framtagning av informationsmodeller, så att man inte uppfinner hjulet.

Informationsmodellens kvalitet har stor ekonomisk betydelse

Informationsmodeller ligger till grund för hur vi lagrar och återsöker information om det vi gör i verksamheten. Förändringar i en informationsmodell måste därför ta hänsyn till den information som redan finns lagrad i verksamhetens systemportfölj.
En bra informationsmodell är så flexibel att den kan hantera förändringar i omgivningen utan att behöva ändra befintlig information i befintliga system, samt oberoende av hur verksamheten just nu råkar vara organiserad, så att den inte måste göras om vid organisationsförändringar

 

Okunskap bakom stora samhällskostnader

Bristande förståelse för sambandet mellan begrepps-, informations- och datamodell orsakar stora kostnader såväl för näringslivet som för offentlig förvaltning.

Modellkedja informationsmodell datamodell begreppsmodell

De flesta organisationer dras med onödiga kostnader för systemintegration. Anledningen är att informationsstrukturen i respektive system inte bygger på en gemensam informations­modell. Ett exempel är en stor myndighet med 70 olika system innehållande geografisk information, som de inte kan utbyta med varandra av just denna anledning, något som hade kunnat undvikas med kunskap om de samband som illustreras i figuren ovan.

Søren jammar på S:ta Clara. Bloggar om Projektledning, kravarbete och verksamhetsutveckling.
Søren jammar på S:ta Clara. Bloggar om Projektledning och verksamhetsutveckling.