Namnbyte från OS X till macOS undviker framtida förvirring
Som väntat blir det nya versioner av Apples samtliga fyra plattformar, och operativsystemet för Macintosh-datorer byter namn från OS X till macOS. Det officiella skälet är att man vill ha ett namn som visar tydligt att det bildar en familj med de övriga tre (iOS, watchOS och tvOS). Jag kan tänka mig en ytterligare orsak: det vanligaste sättet att uttala ”OS X” har varit ”os tio”, och när iOS i höst når version 10 skulle det vara lätt att blanda ihop ”os tio” med ”ios tio” (problemet blir det samma på engelska). Genom namnbytet undviker man den risken.
Det blir många nyheter för de olika plattformarna, och allra mest för mobilplattformen iOS. Ett gemensamt tema för mycket av det som presenterades under konferensen var att Apple öppnar upp flera av sina appar och tekniker för utbyggnad. Det finns t ex nya programgränssnitt för att bygga ut apparna Telefon, Safari och Meddelanden och för att samverka med hjälpsystemet Siri. Det finns t o m stöd för att bygga ut Xcode, Apples utvecklingsverktyg. (Om nya produkter i höst säger man av förståeliga skäl inget redan nu.)
Programspråket Swift uppdateras i två steg
En stor nyhet var att uppdateringen av Apples programspråk Swift kommer att ske i två steg: först version 2.3 och först sedan den väntade version 3.0. Swift 2.3 kommer framför allt att innehålla de stora förändringar man vill genomföra i biblioteken – det som nu går under namnet ”The Grand Renaming”, eftersom många av namnen i biblioteken kommer att döpas om. Därefter kommer Swift 3.0, med förändringar i själva programspråket. Avsikten är att ta båda stegen under loppet av 2016.
Att vidareutveckla programspråk är en komplicerad process, och det är faktiskt inte ovanligt att utvecklingen av nästa version startar innan en ny version ens har hunnit släppas. Det som däremot är ovanligt i det här fallet är att man går ut med parallella förhandsversioner till utvecklarna av båda de nya versionerna. Så varför genomför Apple detta i två steg? Den officiella förklaringen är att man vill ge utvecklarna mer tid att anpassa sig till ändringarna i biblioteken. Det är säkerligen en viktig del av sanningen, men om jag ska spekulera, skulle det också kunna bero på att man redan nu inser att Swift 3.0 inte kommer att bli klart i tid till den stora höstlanseringen med nya apparater och nya versioner av alla plattformar. Då behövs Swift 2.3 som ett mellansteg, för att utvecklarna ska kunna börja dra nytta av de nya funktionerna i sina appar. (Det är inte tillåtet att publicera appar i App Store som bygger på förhandsversioner av Swift.)
Förändringarna i Swift blir en utmaning
För de som utvecklar i Swift innebär förändringarna en utmaning. Verktyget Xcode kommer att innehålla stöd som hjälper till med att ändra programkoden, och det går att välja om man vill uppdatera sin Swift-kod till version 2.3 eller 3.0. Allt kommer emellertid inte att vara möjligt att göra med full automatik, så det kommer också att krävas manuella ingrepp. Ett annat problem är att många av de tips som står att läsa i böcker och på webbsidor på Internet inte längre kommer att stämma till 100 %. För den som gått genom en utbildning och skaffat sig ordentliga grundkunskaper i Swift bör det inte vara svårt att se vad som ska ändras i det som redan är publicerat, men för dem som försöker överleva genom att klippa och klistra kod från Internet utan att helt förstå vad de gör, väntar stora problem.
Annat intressant från Apples utvecklarkonferens
Apple visade också upp Swift Playgrounds, en mer lättillgänglig utvecklingsmiljö för Swift som används på iPad och riktar sig till skolor.
Under konferensen var det naturligtvis utveckling för Apples egna plattformar som stod i fokus, men man fick också en glimt av att programspråket Swift håller på att flytta till andra världar. Ett av de företag som idag gör mycket med Swift i servermiljö är IBM, som visade en imponerande demonstration av hur en app utvecklad i Swift på en mobiltelefon kunde utnyttja webbtjänster i en servermiljö. Serversidan var helt utvecklad i Swift och byggde på IBM:s webbapplikationsramverk Kitura.
