Vad är en sprint?
En sprint är en kort tidsbestämd period för att utföra en viss mängd arbete. Sprintar är hjärtat i agila metoder och hjälper till med allt från att förbättra samarbete till att kunna förutsäga den mängd arbete vi kommer att få gjort på en bestämd tid. Sprintar är normalt en tidsperiod på 1-4 veckor med rekommendationen att hålla sig till samma sprintlängd över tid.
Ett annat ord för sprint är iteration – upprepning.
Kännetecken för en bra sprint
-
•
Att det förväntade resultaten vid sprintens slut är tydliga
Varje sprint ska fokusera på ett antal leverabler som följs upp av regelbunden utvärdering och möjlighet för omprioritering. En sprintbacklogg.
-
•
Återkommande intervall
Besluta om längden för era sprintar, se till att den är återkommande och tillräckligt lång för att kunna åstadkomma resultat. Att alltid ha samma längd för en sprint leder till bättre förutsägbarhet och skapar en arbetsrytm.
En sak som är bra att tänka på är att hålla koll på den effektiva arbetstiden. Oavsett om ni ska utveckla ledarskap eller programmera så är det skillnad mellan att faktiska göra det som skapar resultatet ni är ute efter och att ta reda på vad ni behöver göra för att skapa resultatet.
Om ni behöver förstå ett problem, samla inspiration och ta fram olika prototyper för att testa med kund så skiljer det sig från om ni tämligen omgående kan ha en godkänd prototyp på plats och besluta om vad ni ska göra och sedan utföra det.
-
•
Inbyggd feedback och lärande
Feedback från kund, data samt förbättringsmöjligheter kring samarbete och arbetsuppgifter ska inte komma vid sprintens slut utan kontinuerligt. Sprintretrospektiv genomförs oftast efter sprintar, vilket framgår av namnet, men frågorna med fokus på samverkan bör vara en levande del av vardagen med fokus på vad vi kan göra bättre redan idag.
-
•
Små grupper med bred kompetens
Om möjligt: håll nere storleken på gruppen som ska arbeta tillsammans. Det förenklar kommunikation men kräver en helt annan bredd av kompetens när det gäller individerna som ingår.
-
•
Tid avsatt för att göra
För att sprintar ska bli effektiva krävs tillräckligt med arbetspass för att kunna nå det resultat vi är ute efter. Låter det som en självklarhet? Tänk då på hur ofta ni talar om och till och med beslutar om initiativ i verksamheten som det inte finns tid för – goda idéer som inte realiseras eftersom annat kommer i vägen. Därför behöver vi freda den effektiva arbetstiden i en sprint. Undanröj hinder eller besluta om att skjuta upp konkurrerande uppgifter till senare.
Kan så klart vara väldigt olika beroende på vad gruppen arbetar med: fungerande programvara, en fysisk prototyp eller att vi testar och utvärderar ett nytt beteende i vårt ledarskap. Oavsett – skapa utrymme för att utföra.
-
•
Synliggör resultat
Dagliga stå-upp möten ger möjlighet att lyfta problem och få en överblick men komplettera gärna med visuella stöd för att följa framsteg och olika uppgifter.
Agile, sprintar och ledarskapsforskning
Om vi kopplar agil metodik och sprintar till forskning om effektivt ledarskap är det lätt att se likheter.
Ett sprintretrospektiv bygger på samma frågeställningar som rutinen för en after action review – en gruppreflektion som på 18 minuter ger en effektivitetsboost på 20-25%.
Fundamentet för en sprint: att det är tydligt vad som ska åstadkommas, att vi regelbundet får feedback på det vi gör och synliggör resultat kan likställas med de beteenden som kännetecknar transaktionellt ledarskap och villkorlig förstärkning.
– Att tydliggöra mål, arbetsuppgifter och ge regelbunden återkoppling.
Likheter med det transformativa ledarskapet med fokus på intellektuell stimulans hittar vi lärandet, utmaningen att utveckla och använda många av våra kompetenser samt det gemensamma prototypandet, visionen och testandet. Att arbeta med sprintar ger alltså en väldigt god grund för en bra arbetsmiljö och ett ledarskap som leder till ökad motivation och effektivitet.
Lyckad sprintdesign har alltså väldigt mycket gemensamt med de effektivaste formerna av ledarskap
Sprintretrospektiv vs. AAR
Sprintretrospektiv genomförs efter en sprint och inför nästa sprintplanering. Fokus ligger på lärande, förbättringar i arbetsprocesser och samarbete. Inom ledarskapsträning talar vi ofta om after action reviews, reflektion efter en arbetsinsats, i praktiken är det samma sak som ett sprintretrospektiv.
Sprintretrospektiv:
Vad fungerade bra?
Vad kunde ha fungerat bättre?
Vad ska vi göra under nästa sprint?
After action review:
Vad var målet?
Vad blev utfallet?
Vad gjorde vi bra och varför?
Vad gjorde vi mindre bra och hur ska vi ändra på det?
En studie från 2012 visar att effektiviteten boostas med 20-25% av en AAR och att snittiden för genomförande är 18 minuter (Tannenbaum et al. 2012, Do team and individual debriefs enhance performance? A meta-analysis).
Sprintplanering
I Scrum så utgår arbetet från produktbackloggen. Backloggen är en samling krav för att utveckla produkten och är en levande dokumentation. Innehållet och prioritetsordningen i backloggen kan ändras utifrån produktägarens prioriteringar.
Hur skapar vi en backlogg om vi inte jobbar med produktutveckling?
Om gruppen inte arbetar med utveckling av en produkt så finns det så klart ingen backlogg med krav för sprintplaneringen. Däremot kan ni vikta och prioritera era arbetsuppgifter.
Gissningsvis finns det sådant som ni måste göra varje vecka och olika typer av beroenden som gör att vissa saker behöver finnas i sprintplanen. Med det på plats kan ni välja att prioritera utifrån olika kriterier: hur pass viktigt det är, när det behöver vara gjort och hur pass mycket tid uppgiften tar i anspråk ger en bra utgångspunkt.
– För att medvetandegöra vem som är er ”kund” i förhållande till uppgifterna kan ni göra en intressentmodell tillsammans för att kartlägga vilka som påverkas av och har inflytande över ert arbete.
Minichecklista sprintplanering
- Utvecklingsteamet går igenom vad som kan göras
- Produktägaren svarar på frågor i förhållande till specifika uppgifter
- Sätt mätbara konkreta mål för sprinten i form av en så kallad sprintbacklogg. Exempelvis: ”efter sprinten ska sajtens besökare kunna ladda ner blogginlägg som pdf.” I sprintbackloggen ingår alla uppgifter som ska hinnas med under sprinten – teamet väljer vilka uppgifter som ska ingå.
Relaterade utbildningar
