Skapa nya vanor

Vad krävs för att lyckas skapa en ny vana? Hur lång tid tar det? Varför är det lättare med vissa vanor än andra? Vad är det som gör att vi fortsätter med negativa beteendemönster? Psykologen Erik Matton, regionchef på Helsa Vårdutveckling, utbildar i beteendeförändring och OBM på Astrakan. Här berättar han om vad som hjälper eller stjälper bildandet av vanor. Oavsett om det gäller privata vanor eller förändrade beteenden på jobben.

Skapa nya vanor – hur lyckas man?

För att lyckas med att vidmakthålla en ny vana är det helt avgörande att hitta förstärkare (konsekvenser som vi upplever belönande) som vi starkt kan koppla till vår nya vana.

Vi människor är konsekvensstyrda. Vi beter oss mer eller mindre omedvetet på det sätt vi upplever som mest gynnsamt i varje given situation. Dessa beteendevanor formas över tid genom vår inlärningshistoria. Är det belönande att hälsa på min kollega på morgonen? Vilka konsekvenser får det när jag hälsar? Ett trevligt ”hej!” och ett leende tillbaka? Eller får jag inget svar alls? Kan det rent av vara så att en viss kollega brukar prata väldigt länge om sin problematiska familjesituation varje gång jag närmar mig? Summan av hur jag upplever de konsekvenser som trillar ut när jag säger ”hej!” till kollegan avgör om jag kommer fortsätta att hälsa eller om jag kommer att minska eller upphöra med att säga hej till just den personen.

På samma sätt fungerar vi i alla våra beteenden. Är det belönande att komma i tid till mötet, är det belönande att inleda en 5:2-diet, är det belönande att snooza på morgonen, att skjuta upp det där jobbiga telefonsamtalet med den arga kunden?

”21 dagar att skapa en ny vana” – eller?

Olika livsstilsartiklar beskriver att det tar en viss tid att skapa en vana, t.ex. 16 ggr eller 21 dagar. Det är kraftiga förenklingar som bygger på genomsnittlig data från enstaka studier.  Att skapa en nya vana beror på många olika faktorer. Att fastna i heroin tar kanske en gång och att börja löpträna 3 ggr/veckan kräver betydligt mer energi av oss. Kanske når jag mitt långsiktiga mål att väga 10 kg mindre efter ett år; vilket då också stöttas av mitt nya självklara sätt att identifiera mig själv som ”en tränande och hälsosam människa”?

Beroende på vilket beteendemönster det handlar det om, och hur mina möjligheter ser ut för att uppleva positiva resultat av denna nya vana, styr hur fort det går. Sedan är vi också olika beskaffade som individer; vissa har lättare att bestämma sig och hålla i trots utebliven kortsiktig belöning under längre period än andra.

Vår logiska hjärna är mycket långsammare än reptilhjärnan

Gamla vanor sitter hårt av flera anledningar. Bland annat spar vanor mängder av energi för oss. Att gå på autopilot är extremt energisnålt; hjärnan använder då den reflexmässiga ”reptildelen” vars hastighet är ca 11.000 000 bits/sek. Medan när vi ska lära nya beteendemönster behöver vi förflytta hjärnverksamheten fram till vår frontallob där vårt logiska, empatiska och strategiska tänkande finns. Det kräver mycket mer energi och här driver hjärnan med en hastighet på ca 40 bits/sek. Oerhört mycket långsammare. Det är en av anledningarna till att vi gillar att göra saker vanemässigt. Ca 45 % av allt vi gör sker på rutin och 82 % av oss har samma morgonrutiner.

Marshmallowtestet

Ladda hem

Astrakans förändringsguide

  • Bocka för de dokument du vill ladda ner
                • Detta fält är dolt när formuläret visas
                • Detta fält är dolt när formuläret visas
                • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.

                ”Brandssläckande” försvårar att bryta beteendemönster

                Så snart vi blir stressade tenderar vi att glida in i våra reflexmässiga och energibesparande beteendemönster. Reptilhjärnan driver och vi gör som vi alltid gjort; oavsett om det är strategiskt riktigt eller inte. Det spar energi och det upplevs som mest lönsamt för oss just där och då; vi löser problemet. Därför är det svårt att bryta gamla negativa beteendemönster.

                Detta kan vi kalla ”brandsläckarbeteenden”; vilket de flesta av oss kan känna igen oss i. Ibland består hela dagar, veckor eller månader mest av just detta beteendemönster. Det är tyvärr inte ett beteendemönster som tar en organisation framåt. I denna energibesparande loop har vi inte tillgång till strategiskt och planerande tänkande. Ledningsgrupper tenderar att hamna i detta väldigt ofta. Ett resultat är att det strategiska arbetet stannar av då upplevelsen av att ”vi löser situationen” är mer belönande än att faktiskt se över om vårt nuvarande arbetssätt verkligen är det mest ändamålsenliga och effektiva för oss som företag. Kortsiktigt belönande men långsiktigt destruktivt.

                skapa en ny vana
                Det är svårt att skapa en ny vana. Vi får lära av misslyckanden. Samuel Beckett misslyckades tillslut så bra med sitt skrivande att han vann nobelpriset.

                Så gör du det enklare att skapa nya vanor

                Om vi vill förändra en vana behöver vi rigga miljön och situationen för de inblandande så att det inte är lika enkelt att fortsätta med vanan som vi vill bryta och att det istället är mer belönande att börja använda den nya vanan. Detta gäller oavsett om du på ett individuellt plan vill göra en livsstilsförändring, om ni vill få cheferna i organisationen att tillämpa ett mer nära ledarskap eller om ni som ledningsgrupp vill arbeta mer strategiskt istället för att fastna i operativa frågor.

                Vill du gå ned i vikt behöver du se till att det inte finns chips och vitt bröd i skafferiet men däremot goda och nyttiga alternativ. Du behöver besluta dig för vilka som är dina nyckelbeteenden för ett hälsosammare liv och se till att det blir så lätt det bara kan bli att börja utföra de beteendena mer ofta. Målsätt i små uppnåeliga delmål och följ upp ofta. Blir det ett bakslag så kliv upp på banan och fortsätt med en förlåtande inställning och se till att lära av vad det var som fick dig att glida tillbaka i de gamla vanorna. Den informationen blir viktig för att fortsätta att rigga din situation så det blir lätt att göra på det sätt du egentligen vill, och allt svårare att göra på det gamla sättet.

                Vill ni förändra vanor i organisationen tillämpar ni ungefär samma strategi. Målsätt vilket resultat ni vill uppnå och varför, analysera vad som styr nuvarande vanor och beteendemönster, förändra de rådande konsekvensmönstren i och situationen kring de vanor som skall förändras och följ upp förändringen frekvent.

                Vill du lära dig mer om hur just din organisation kan skapa nya vanor så erbjuder Organizational Behaviour Management (OBM) verktygen för att de nya vanorna skall bli mer belönande och ta er i den riktning ni verkligen vill gå.

                Huvudregler – Så skapar du en ny vana:

                • Se till så att den nya vanan belönas
                • Undanröj hinder för den nya vanan. Exempel: ska du äta nyttigare, se till att det alltid finns gott om nyttig mat hemma.
                • Ta lärdom av bakslag: det är svårt med nya vanor. Ett bakslag kanske är en ledtråd om hur du skulle kunna göra det enklare att lyckas med nästa försök? Eller som Samuel Beckett sa: Ever tried. Ever failed. No matter. Try again. Fail again. fail better.

                Kelly Odell om nya vanor

                Varför gör vi som vi gör?
                Erik Matton

                Erik Matton

                Erik Matton är Psykolog, författare och expert inom OBM