Psykologisk trygghet – så lyfter du samarbetet i gruppen

Vad är psykologisk trygghet?

Det var Amy Edmondson, professor vid Harvard Business School, som först myntade begreppet “psychological safety”, eller psykologisk trygghet som det heter på svenska.

– Hon lade märke till att det finns en avgörande faktor för att en grupp ska fungera effektivt. Och det är den upplevda psykologiska tryggheten i gruppen, berättar Maria Bergalm, legitimerad psykolog med inriktning arbets-och organisationspsykologi och ledarskap.

Trygga grupper klarar mer

En grupp där samtliga känner sig trygga är robustare och mer effektiv än andra grupper. Gruppen presterar bättre, har högre produktivitet, trivs tillsammans och har därmed även lägre personalomsättning. Men vad är det som gör en grupp trygg?

I boken The Fearless Organisation förklarar Amy Edmondson att psykologisk trygghet handlar om att gruppen har “en delad övertygelse om att det är tryggt att ta mellanmänskliga risker i en grupp”.

Man vågar med andra ord utmana varandras tankar, uttrycka avvikande åsikter och ta risker i gruppen. Men även påpeka avvikelser och ifrågasätta beslut fattade av personer med högre befattning.

Amy Edmonson studerade bland annat arbetsgrupper inom sjukvården och kunde se att grupper med psykologisk trygghet inte bara fungerade mer effektivt och med högre prestanda. Skador och dödlighet bland de patienter de vårdade var dessutom lägre.

– I en grupp där alla känner sig trygga med varandra kan man oavsett roll eller position i gruppen säga nej om man ser att något är fel, så man inte gör ett allvarligt misstag. Och det utan att det tas emot på ett negativt sätt, förklarar Maria Bergalm.

Kan man på något sätt mäta psykologisk trygghet?

– Ja, det kan man göra på olika sätt. Som ledare kan du ta temperaturen på gruppen genom att ställa frågan: “Har vi ett öppet klimat där alla kan säga vad de tycker och tänker?”. Utmana gruppen att ge exempel. När berättade du senast om något av dina misstag? Skriv ned och samla på misstagen och det ni lärt er av dem.

– Det är också enkelt att följa upp om alla får komma till tals när ni har era möten. Ni kan exempelvis utse någon i gruppen som får hålla lite extra koll under mötet. Hur fördelades talutrymmet idag?

Syndabockar och grupperingar

I en trygg grupp kan du komma med en avvikande åsikt utan att bli bestraffad. Ingen himlar med ögonen, suckar eller kritiserar din åsikt. Eller, ännu värre, ignorerar det du säger och bemöter dina åsikter med tystnad.

Typiskt för grupper med låg grad av psykologisk trygghet är att man bygger upp en rädsla att göra fel. Det bidrar till en syndabockskultur och subgrupperingar som kan hamna i konflikt med varandra. Gruppens medlemmar föredrar att arbeta var för sig, de samarbetar inte som ett team.

Ofta är det dessutom otydligt vad som gäller. Vad är uppdraget, syftet och hur ser rollfördelningen ut? Och hur ska vi samarbeta tillsammans för att nå målet?

Tydlighet gör gruppen tryggare

Att klargöra gruppens uppdrag och förväntningar på varandra, mandat och ansvar är det första steget som man inte får slarva med när man skapar grupper som förväntas ha gemensamma arbetsuppgifter att lösa.

Dessutom kan det vara bra med gemensamma spelregler. Det kan exempelvis handla om bemötande, hur ni pratar med varandra, att alla ska få komma till tals och utrymme att prata till punkt. Det blir som en ram som kan bidra till kreativiteten.

– Våra beteenden, vad vi säger och gör i gruppen, är viktiga för att öka tryggheten i gruppen. Därför behöver du som ledare vara uppmärksam på det som händer i gruppen: ”Jag ser att du lyfter på ögonbrynen när du hör det här, vill du berätta för oss övriga om dina tankar?”.

Naturligt inslag på era möten

Som ledare är det även viktigt att själv agera som förebild. Berätta om dina egna misstag, visa att det inte är så farligt att göra fel eller komma med nya perspektiv. Lyft upp agerandet att berätta om misstag och avvikelser som ett naturligt inslag på era möten. Visa att det är något som ger er en chans att utvecklas som grupp.

Se även till att skapa forum där gruppen möts och får tillfälle att regelbundet lyfta frågor som är viktiga för dem i vardagen.

Utvärdera hur ni gör

Att kontinuerligt utvärdera och prata om samarbetet i gruppen är också en avgörande framgångsfaktor för psykologiskt trygga arbetsgrupper som förväntas samarbeta med varandra. Maria Bergalm tipsar om att utvärdera genom att ställa frågor och reflektera över hur ni jobbar tillsammans – och att göra det regelbundet.

–  Utvärdera inte bara vad som görs, utan även hur det görs, poängterar hon. Arbetar vi mot gemensamma mål? Hur fungerar samarbetet i gruppen? Hur jobbar vi tillsammans? Är vi ömsesidigt beroende av varandra för att lösa vårt uppdrag?