Positiv förstärkning – öka viljan att prestera

Varför gör människor någonting? Enkelt sammanfattat kan man säga att vi ständigt lyder under två typer av motivationssystem. Antingen utför vi handlingar för att få eller vinna något (positiv förstärkning) eller så utför vi handlingar för att undvika obehag (negativ förstärkning). Vi vill till något bra, eller från något dåligt.

Positiv förstärkning – lust som drivkraft

Det första motivationssystemet kallas inom psykologin för positiv förstärkning. Här är det lust som är drivkraften bakom våra beteenden. Jag spelar piano för att det låter vackert och att jag upplever en utveckling av min färdighet, jag spelar fotboll för att det är kul och jag vill prova en ny fint jag övat in, jag läser om motivationspsykologi för att jag är nyfiken och vill lära mig mer.

Negativ förstärkning – slipp obehag

Det andra motivationssystemet kallas inom psykologin för negativ förstärkning. Vi utför handlingar för att undvika obehag. Jag kommer i tid till mötet för att undvika skäll, jag pluggar till den tråkiga tentan för att slippa omtenta och jag tar på mig säkerhetsbältet för att slippa det jobbiga pipande ljudet.

Motivations- och psykologiforskningen låter oss föga förvånande veta att beteenden som drivs av positiv förstärkning,  alltså att vi gör något för att vi själva vill, leder till bättre och mer ihållande prestationer och bättre hälsa än om vi agerar utifrån drivkraften att undvika obehag.

Bieffekter av en kultur där man vill slippa obehag – ”gör bara det chefen säger”

Ytterligare en negativ bieffekt av negativ förstärkning, att vi alltså presterar endast för att chefen säger så, eller för att något negativt inträffar om vi inte agerar, tenderar att endast nå en nivå vi kan kalla ”godkänd”.  Dessutom dalar prestationer ofta kraftigt direkt när uppgiften är utförd eller deadline är nådd. I organisationer som i huvudsak drivs av denna ”göra för att jag måste-motivation” kan man ofta höra medarbetare och chefer säga saker som: ”Men det där är ju inte min uppgift!”, ”Jag har inte tid, fråga någon annan!” eller ”Mina medarbetare tar inget ansvar!”

Finns det nycklar som öppnar upp för en kultur som drivs av positiv förstärkning?

Vad man ofta får höra i organisationer som lyckats med att driva beteenden med positiv förstärkning kan vara: ”Låt mig försöka först, jag lovar att jag klarar det!”, ”Mina medarbetare är fantastiska”. Så hur når vi dit?

Det finns givetvis flera viktiga faktorer för att vi ska ta oss dit, och en av de allra viktigaste är konsten att ge konstruktiv feedback. Människor som kämpar på men aldrig får höra om värdet av sina insatser kommer att tappa motivation och bli passiva. De som initialt har ett stort driv och sug efter att få visa vad de går för kommer att tappa engagemang och se sig om efter andra utmaningar. Vi riskerar att hamna i den onda spiralen där arbetsuppgifter endast utförs för att de måste och inte för att jag verkligen vill prestera.

De flesta av oss trivs med att vara med att utveckla och utecklas. Utan återkoppling blir detta svårt. Då avgör slumpen hur länge drivet håller i sig.

Ladda hem metoddokument: Verksamhetsstyrning på mänskliga villkor

  • Bocka för de dokument du vill ladda ner
                • This field is for validation purposes and should be left unchanged.

                Chefer ger mindre feedback än vad de tror

                Ledare och chefer tror att de ger mycket mer feedback än vad de gör. Studier konstaterar att chefer tror att de ägnar 40% av sitt ledarskap till återkopplande beteenden (feedback) men siffran är i själva verket 0-2%. (Elvenäs, Socialmedicinsk tidskrift 6/2013).

                Flera andra studier visar att vi i organisationer ägnar väldigt mycket tid på att söka påverka beteenden genom instruktioner och tjat. Tyvärr är detta en strategi med låg effekt.  Samma studier visar samtidigt att vi är dåliga på att följa upp beslut och ge konstruktiv återkoppling.

                Om vi istället började göra tvärt om, alltså ger färre men tydligare instruktioner som innefattar ett tydligt ”varför ska vi göra det här”, och istället fokuserar på att ger mer feedback på just de beteenden vi vill ser mer av så har vi otroligt mycket effekt att vinna.

                Återkoppling leder till överprestation

                Positiv återkoppling är centralt för att bygga en kultur som stimulerar ”frivilligprestationer”, dvs jag presterar mer än vad chefen ber mig om – för att jag vill!

                Vi ska ha i åtanke att konstruktiv feedback är helt gratis att ge. Det kan däremot vara svårt att ge feedback på ett sätt som verkligen styr beteenden, men det är en övningssak.

                Erik Matton, leg. Psykolog och expert på beteendeförändring

                Tre tumregler för effektiv feedback:

                1. Den ska vara konkret
                2. Den ska beskriva vilket beteende du avser
                3. Den ska beskriva vilket resultat som uppnås med det önskade beteendet

                Tex: ”Vad bra att du kommunicerade direkt till Lars att du var klar med uppgiften, för då kunde han snabbt slutföra sitt arbete. Det är precis så vi ska jobba tillsammans för att nå vårt mål med 100 % nöjda kunder. Ett bra exempel på effektiv samverkan. Fortsätt så!”

                Den amerikanske OBM-giganten Aubrey Daniels sammanfattar detta bra: ”You can change culture by changing behaviour. And you can change other peoples behaviour by changing your own”.

                 

                Bonus: snabb begreppsgenomgång - förstärkare och försvagare

                • Vad positiv förstärkning?

                  Positiv förstärkning är när något läggs till och beteendet ökar. Exempel: du prövar ett sätt att lösa en uppgift och det får ett positivt resultat – alltså är det större sannolikhet att du testar samma lösning nästa gång.

                   

                • Vad är negativ förstärkning?

                  Negativ förstärkning är när en konsekvens tas bort och beteendet ökar. Att undvika en negativ konsekvens. Exempel: du har scenskräck men blir ombedd att presentera, genom att fråga en kollega om hen vill hålla presentationen istället kommer du undan obehaget.

                • Vad är en positiv försvagare?

                  En positiv försvagare är när något läggs till som följd av ett beteende, vilket leder till att beteendet minskar. Exempel: du föreslår att ni ska ha en after work vilket leder till att det blir du själv som får ordna den. Extraarbetet gör att sannolikheten för att du ska komma med mer förslag i framtiden minskar.

                • Vad är en negativ försvagare?

                  En negativ förstärkare är när något tas bort som en följd av ett beteende vilket leder till att beteendet minskar. Exempel: din partner vill inte längre pussas för att du luktar rök – så du slutar röka.

                   

                • Utsläckning

                  Utsläckning är när konsekvenser av ett beteende uteblir vilket gör att beteendet så småningom upphör. Exempel: du slutar tjata på ditt barn att lägga tvätten i tvättkorgen.