Lichtenbergmetoden hjälper oss med tidsuppskattning
Projekt är till naturen osäkra eftersom de går utanför den normala organisationen, består av en tillfälligt sammansatt grupp av människor och är något vi gör av ”engångskaraktär.” Samtidigt ska vi sätta en tidsplan och budget som förhoppningsvis håller.
Ett snabbt sätt att få en hyfsat bra uppskattning gällande tid och pengar är att titta på tidigare projekt som liknar det kommande, eller höra sig för med andra som genomfört likartade projekt.
Om vi vill vara mer precisa kan vi gemensamt reda ut mängden arbete som ingår i ett projekt genom att göra en work breakdown structure (wbs). En wbs går i korta drag ut på att visa vilka aktiviteter som ska göras inom ramarna för projektet och hur dessa påverkar varandra. Men då kvarstår fortfarande en utmaning: tidsuppskattningen. Här kan lichtenbergmetoden vara till hjälp eftersom den gör att vi kan skatta varje aktivitet på ett hyfsat tillförlitligt sätt.
Genomgång av projektbegrepp, -ekonomi och lichtenbergmetoden
Så använder du Lichtenbergmetoden
Formeln för lichtenbergmetoden är enkel: skatta den minsta, den troliga och den maximala tidsåtgången för en aktivitet: Spacka hallen kanske i bästa fall tar en timme, troligtvis två timmar men absolut inte mer än sex timmar.
Multiplicera sedan min. och maxvärdet med 1, det troliga värdet med 3 och dela med fem för att få ett viktat medelvärde. I fallet med hallen: 1×1, 2×3, 1×6 delat med 5=2.6 Så det viktade medelvärdet är lite över två och en halv timme för att spackla hallen.
En fördel med metoden är att det kan vara lättare att få någon att dela med sig av en skattning utifrån frågorna: Hur fort kan det gå? (min. värde) Hur lång tid kan det ta i värsta fall? (max värde) Hur lång tid tror du att det kommer att ta? (troligt värde) Än om man ber om ett estimat rakt av.