Kreativitet på jobbet

Kreativitet på jobbet – färgerna har betydelse

Färglada post-it-lappar, stora whiteboards, pennor i olika kulörer och brainstorming i grupp. Det är kanske det första som många associerar till när man säger kreativ workshop. För vissa kan detta säkert kännas obekvämt, kanske till och med krystat.

Men färgerna och uttrycken i rummet har betydelse för vår hjärna. Aktiviteterna, post-it-lapparna och den annorlunda möbleringen är där för att hjälpa hjärnan att öppna upp och bryta invanda tankemönster.

Starten av en kreativ workshop

För att en kreativ workshop inte ska kännas krystad kan det därför vara smart att som ledare för workshopen börja med att förklara syftet med övningarna – att de har en koppling till hur hjärnan fungerar och syftar till att avlasta oss från alla prestationskrav.

– Ju mer man förstår varför man gör de övningar man gör, vilket syfte färgerna och möbleringen har, desto tryggare och mer avslappnad blir man i själva workshopen, förklarar Helena Frisk, expert inom Design Thinking.

Hitta sätt att bryta isen

Om man kommer in som facilitator i en grupp där deltagarna inte känner varandra sedan tidigare är det viktigt att börja med att bygga tryggheten i gruppen. Inled med övningar som bryter isen och se till att skapa en lättfull stämning, tipsar Helena Frisk.

Dessutom är det viktigt att klargöra syftet med övningarna och varför gruppen samlats. Och hur övningarna kommer att se ut och vad de ska leda till.

– När jag visar vägen och förklarar hur vi ska jobba blir gruppen också tryggare och kan delta på ett mer avslappnat sätt. Då kan man nå väldigt långt, säger hon.

Lösa upp gamla surdegar

Det är också bra att ha ett konkret ämne utgå ifrån. Istället för att säga att man ska “vara kreativ”, vilket kan bli lite luddigt, är det bättre att formulera en frågeställning som gruppen får jobba med.

Kanske har man problem med samarbete mellan avdelningar eller kommunikationen i gruppen. Där kan man öppna upp genom att rama in olika aspekter av problemet. Vad håller oss kvar i det dåliga? Hur skulle det kunna se ut om det fungerade bra?

Kreativa övningar kan också vara en väg för att lösa upp gamla surdegar som skapar problem i organisationen.

– Om ni har fastnat och ältar gamla problem är mitt tips att lyfta blicken och hoppa till framtiden. Ta den kreativa diskussionen dit – hur vill vi att det ska vara? Hur når vi dit?

Idégenerering – tänk på det här vid övningar

Ett av de vanligaste misstagen vi gör när vi ska vara kreativa är att vi direkt börjar analysera och dissa de idéer som dyker upp. Helena Frisk använder sig av Diamantmodellen för att skapa en bild av hur den kreativa processen ser ut. Den handlar om att man öppnar upp och smalnar av diskussionerna i olika faser.

Första steget är att öppna upp för mängder av idéer.

– När vi öppnar upp för idéer ska vi inte ta beslut eller värdera de idéer som kommer fram. Poängen är att leka loss, att skapa möjligheter och ösa ut idéer utan att värdera dem, poängterar hon.

Ju fler idéer desto bättre

Begränsa er inte heller till de första tio idéerna som kommer fram. Fortsätt spåna, ju fler idéer desto djupare in i lösningarna kommer ni.

– Inom Design Thinking brukar vi säga att det är först efter 200 idéer som de riktigt originella idéerna kommer. Så många kanske man inte behöver hitta, men poängen är att fortsätta – ju fler idéer desto bättre.

I nästa steg smalnar man av och väljer ut de idéer som man vill gå vidare med. Där kommer analysen och värderingen in.

Se upp så att det inte blir en puré

Helena Frisk poängterar att det är viktigt att särskilja analysen och värderingarna av idéerna från själva idésamlandet. Om man blandar ihop de två faserna riskerar man att hämma deltagarna och missa många goda idéer innan de ens har uttalats.

– Tänk dig en gourmémiddag. Det är lättare att se och uppskatta godbitarna om man serverar dem i sin rena form på tallriken och inte mosar sönder allt till en enda puré. På samma sätt är det med idégenererandet. Analysen får komma sen, konstaterar hon.

Fördelen med att låta idéerna flöda fritt är att man också kan få upp ögonen för hur olika idéer hänger ihop och kan kombineras med varandra.

– Därför är det så meningslöst att tidigt värdera om en idé är bra eller inte, säger Helena Frisk.

Gå till handling

Men i nästa fas är det viktigt att ta idéerna vidare till konkreta förslag. Det är alltför vanligt att man lämnar en kreativ workshop med massor av idéer – som sedan inte tas omhand.

Helena Frisk tipsar om att gå igenom idéerna och vara snabb i besluten – vilka ska vi testa, rösta ja eller nej. Tänk inte heller att idén behöver vara färdig. Skala ned den i sin enklaste form och testa, i liten skala. Om den funkar kan man skala upp den till ett större sammanhang.

– Allt hänger på action. Idéer gör skillnad först när de blir konkreta i det sammanhang de ska vara. Välj ut, testa och var inte rädd för att idén inte är riktigt färdig, det viktiga är att se hur den fungerar och om den går att ta vidare, säger hon.

Men måste vi vara så kreativa hela tiden, vad är vinsten egentligen?

– Allt beror ju på vilket samhälle vi vill leva i. Det är klart att vi vill att våra institutioner ska fungera lugnt och sansat, att det ska finnas en viss ordning och reda. Men om vi inte fortsätter att utvecklas så kommer vi att vittra sönder. Vi behöver kreativiteten för att anpassa oss och vara relevanta i den tid vi lever, förklarar Helena Frisk.

Kreativitet och nytänkande är på så vis en överlevnadsfråga. Globaliseringen och den snabba teknikutvecklingen driver också på förändringstakten. Kraven på att verksamheter har förmågan att innovera, se nya lösningar och anpassa sig för att fortsätta vara konkurrenskraftiga blir allt högre.

– Alla måste förstås inte vara kreativa. Men som organisation, för attraktiv som arbetsgivare och relevant för kunderna behöver det finnas en öppenhet för att ställa nya frågor, lösa dagliga problem och förmågan till nytänkande, poängterar Helena Frisk.

Träna på att bejaka varandra

För att få in kreativitet i vardagen behövs det därför metoder som främjar nytänkande och idéskapande.

– För att få in kreativitet i teamet är det bra att ha en improviserande attityd. Ett team fungerar allra bäst om det finns en trygghet i gruppen där man vågar vara spontan, tänka och handla i stunden, utan att censurera sig själv, säger Helena Frisk.

Detta kan man behöva träna på. Helena Frisk hämtar själv inspiration från improvisationsteater där man tränar sig på att agera på yttre och inre impulser.

Precis som inom improvisationsteater blir teamet kreativ om man har en öppen och bejakande attityd där alla samarbetar och bygger vidare på varandras idéer. Metoden handlar om att öppna upp samtalet och spinna vidare på kollegans förslag istället för att värdera och kritisera.

– Träna på att säga “ja, och…”. Ta en positiv väg in i diskussionen, åk med varandra. Då kommer ni fram till tankar ni aldrig skulle ha kunnat tänka ut på egen hand, säger Helena Frisk.