Förändring börjar med ett bra svar på varför?
Den viktigaste frågan i alla förändringar är ”varför” men varför-frågan är inte ett begrepp som bara omfattas av förändringsledning. Ibland stöter jag på olika moderna ”gurus” som verkar tro att de uppfunnit eller åtminstone upptäckt ”varför”, men faktum är att människor har ställt denna fråga om stort och smått sedan vi utvecklade förmågan att ställa frågor.
Religion och filosofi har försökt förstå och förklara allt från ”varför vi dör”, ”varför blev skörden bättre eller sämre” och ”varför gör det så förbaskat ont att föda barn” till ”varför lider vissa människor mer än andra”. Men det räcker inte med att bara ställa frågan varför, man behöver också komma på ett vettigt svar.
Idag vet vi att många av våra förfäders svar på varför kanske inte var så genomtänkta och det är sannolikt att människor i framtiden förundras över en del av våra nuvarande världsåskådningar.
Varför-frågan är inte bara viktig i förändringssammanhang, utan förmodligen den viktigaste frågan för all mänsklig aktivitet. Varför ska man göra något överhuvudtaget om det inte finns ett vettigt svar på just varför? Här i ligger nyckeln, det är egentligen inte frågan ”varför” som är den mest avgörande, det är att ha ett vettigt svar på varför.
Och svaret på varför ska inte vara en efterkonstruktion. Om du finner dig i en situation där du ska genomföra en förändring och ni sitter och funderar på ”varför” ni ska genomföra den är du redan illa ute. Varför leder oss till insikten att något behöver göras långt innan vi har kommit på vad som ska göras.
Ett problem jag ofta stöter på är att verksamheter gör lite lata analyser kring varför och sedan springer vidare till en eventuell lösning. Detta leder i värsta fall till att man tar fram en fantastisk lösning till fel problemställning…
Kraftfältanalysen hjälper oss att förstå varför
Ett sätt att göra bra ”varför” analyser är att använda det som kallas ”kraftfältsanalys” (Force field analysis). Kraftfältsanalysen utvecklades i början på förra seklet av den tysk-amerikansk socialpsykologen Kurt Lewin. Lewins ansats var att för varje tillstånd finns det krafter som hindrar att tillståndet förändras och krafter som driver på att det förändras. När ett tillstånd är stabilt innebär det att de pådrivande krafterna är lika starka som de hindrande krafterna. De hindrande krafterna har en konserverande effekt att behålla status quo och de pådrivande krafterna trycker på för att nuläget ska bli ett nyläge.
Genom att göra en kraftfältsanalys kan vi bättre förstå ”varför” genom att beskriva de pådrivande och hindrande faktorerna (Ingenjörerna bland våra läsare kanske anar Newtons tredje lag som säger att ”för varje handling (kraft) i naturen finns en motsatt reaktion”).
Vad är kraftfältsanalys?
Kraftfältsanalys är en modell utvecklad av Kurt Lewin år 1951 som hjälper oss att visualisera de krafter som verkar för eller emot en förändring. På engelska heter ramverket ”force field analysis.”
Kurt Lewin beskriver den sociala kulturen som en levande process bestående av oräkneliga sociala interaktioner. För att åstadkomma förändring behöver vi rubba den balans som bibehåller social status quo. Antingen genom att tillföra nya krafter som driver förändringen framåt eller genom att ta bort motkrafter som gör att förändringen uteblir.
Så gör du en kraftfältsanalys
Att göra en kraftfältsanalys
Tänk på att kraftfältsanalysen inte är en ”plus och minus”-övning. Både de hindrande och pådrivande faktorerna kan vara positiva eller negativa. T ex. kan en hindrande faktor vara att vi har ett väl fungerande arbetssätt idag som i sig är positivt men ändå kan begränsa intresset för att förändra till ett nytt ”bättre” arbetssätt.
Ett dåligt fungerande arbetssätt kan också vara en hindrande faktor eftersom vi har dålig koll på ”hur” vi faktiskt arbetar så vi vet inte vad vi ska förändra.
Tänk på det här:
Samtliga förändringsinitiativ bör ha ett gemensamt syfte, nämligen att skapa en förbättring. Det vore ganska konstigt att genomföra en förändring med syftet att medvetet försämra något.
- Vad är det i nuläget som gör att vi har ett behov av att förändra?
- Vad är det i nuläget som gör att vi inte bör förändra?
Också värt att fundera på är:
- Vilka av dessa krafter är interna tex. kompetens, resurser, värderingar mm.?
- Vilka av dessa krafter är externa tex. hög/lågkonjunktur, teknikutveckling, fred/krig, covid, mm?
Om de hindrande krafterna är starkare än de pådrivande kommer inte förändringen att uppstå. Ett misstag jag sett är att man helt enkelt räknar hindrande och pådrivande faktorer och tror att den sida som har flest faktorer vinner. Men så enkelt är det naturligtvis inte.
Man måste kunna vikta de olika faktorerna för att det ska bli meningsfullt. Jag har flera uppdragsgivare idag som har många pådrivande faktorer för att genomföra vissa förändringar och kanske bara en enda stor hindrande faktor: att få tag i folk. Trots att tillgång till mänskliga resurser bara är en enskild hindrande faktor mot många pådrivande kan den väga så tungt att den stoppar förändringen.
Sammanfattningsvis
Kraftfältsanalysen används för att beskriva de faktorer som driver på alt. hindrar en förändring. Det är ett enkelt men kraftfullt verktyg för att förstå om en verksamhet kommer att vara benägen att genomföra en förändring eller inte. Den ger också insikter i vad som behöver göras för att skifta balansen till de pådrivande krafternas fördel.
Exempel på faktorer - Kraftfältsanalys
-
•
Pådrivande faktorer
Pådrivande faktorer är de som stödjer behovet av en förändring som t ex:
Ökad efterfrågan på produkter/tjänster
Konkurrensläget
Trender i kundpreferenser
Nya lagkrav
Ny teknologi
-
•
Hindrande faktorer
Hindrande faktorer är de faktorer som håller tillbaka eller begränsar förändringen som t ex:
Verksamhetens kultur
Brist på resurser – tid och pengar
Medarbetares dåliga vanor
Rädsla för det okända
Erfarenhet av tidigare misslyckade förändringar