”Författarskap byggt på tre idéer för förändring” – Förändringsledare 4#

Elin Wägner – Rösträttskämpe, fredsförespråkare, miljökämpe i en tid av förändring. Så beskrivs Elin Wägner genomgående. Elin Wägner var en del av den förändringen. Elin var också en viktig person i konstellationen Fogelstad. Men kanske kommer vi Elin Wägner närmare – i hennes egenskap av att ha en vision och arbeta för den – om vi låter hennes vän, journalisten Bang, Barbro Alving, beskriva henne. Året är 1935, Barbro Alving träffar Elin Wägner som haft en tung förmiddag på redaktionen.

Bang berättar om Elin Wägner:

“Vi satt och pratade på konstnärshuset ett par timmar; av vilket för min del dels framgick att hon tydligen räknar mig som en av sina närmsta, dels är den stiligaste människa som finns. Och du förstår när man vet det, vet att här finns en gammal trött människa, för det är hon ju också, som sätter in hela sin outgrundliga klokhet och hela sin själ – hon har verkligen en själ, en som märks – för en sak. Detta inte av högfärd eller för att märkas, utan mot sin vilja, med förtvivlan och ångest för ansvaret och i full vetskap att hon därigenom bara skadar sig själv litterärt och socialt. Och så alla dessa som inte har vett att ta emot, utan bara mal tom kritik, som inte i botten känner något för saken, men inte kan låta oss arbeta i fred.
Det blir så otäckt. För de andra blir det i bästa fall en känsla av att jo, visst borde något göras men varför just det här? För Elin är det kommet ur rena kval, att något måste göras, fy fan att man inte kan slippa, när man har sina böcker som ska skrivas och sin pojke som ska skötas och sin gård att vara på. Men man slipper inte.”

Elin Wägners tre idéer för förändring

Elin Wägners författarskap bygger på tre idéer, som hon under mer än fyrtio år sprider i ett 30-tal romaner, novellsamlingar och debattböcker och i ett oräknat antal tidningsartiklar.
Det gäller vad hon kallar kvinnosaken – rösträttsfrågan, vad vi nu kallar jämställdheten.
Det gäller freden och det gäller vår miljö.
Det speciella med Elin Wägner är att hon menar att dessa tre tankar hör ihop. Man kan inte ha det ena utan det andra. Ojämlikhet föder krig, krig förstör människan och miljön förstörs genom att vi tror att vi kan behärska och exploatera naturen.

Ups and Downs – Tidsandan bestämmer bra eller dåligt

Under 1910- och 1920-talen hade Elin Wägner tidsandan på sin sida.
Men när hon på 1930- och 1940-talen drev frågor om pacifism, kvinnohistoria, mat och miljö var hon långt före sin tid och kritiken var ofta bister.
Att kvinnor fått rösträtt hade inte förändrat världen. Människans rovdrift på naturen fortsatte. Ännu ett fasansfullt krig hade brutit ut.
År 1941, under brinnande krig, gav Elin Wägner ut den civilisationskritiska romanen Väckarklocka.
Elin Wägners bild av ett svunnet matriarkat och tankar om jämlikhet som en förutsättning för fred, uppskattades in ens bland en del av de som hon räknade till sina vänner.
Men så vände det igen. Hennes stora biografi över Selma Lagerlöf hyllades av en samstämmig kritikerkår och 1944 valdes Elin Wägner in i Svenska Akademien.
Trettio år tidigare hade hon suttit på pressläktaren när Selma Lagerlöf valdes in i Akademien som första kvinna någonsin.