Vad är aktivt lyssnande?
Aktivt lyssnande är en lyssningsteknik som bygger på hur lyssnaren interagerar med berättaren (Gordon, 1970). Vi människor vill bli sedda, hörda, vara av intresse och ha betydelse för andra. Vi vill med andra ord ha uppmärksamhet – det är en social instinkt hos oss. Att lyssna aktivt är att visa berättaren att vi lyssnar, bejaka relationen och säkerställa att vi förstått sakinnehållet.
Träna på aktivt lyssnande – ett trick
Fällorna vi går i när vi ska lyssna och ge varandra uppmärksamhet är många. Istället för att rikta spotlighten mot berättaren snor vi helt enkelt själva rampljuset. Vi börjar kanske fundera på vår egen motreplik och låter egot komma emellan genom att framhäva hur intressanta och roliga vi är. Snarare än att visa hur viktig berättaren är.
Det är också lätt hänt att ryckas iväg av en association och pang! Så har vi smällt iväg en anekdot om ett däckköp i Allingsås 1993. Eller nå’t värre…
Ett trick för att hålla tungan och egot i schack: upprepa vad motparten säger i tankarna.
Genomgång Aktivt Lyssnande
Hur kan man genom återkoppling visa att man lyssnar och är intresserad?
En annan viktig del är att visa att motparten har vår uppmärksamhet, en bra grundregel är att hålla ögonkontakt och visa att vi följer med i samtalet. Det luriga är att om vi nickar och hummar bejakande så kan det också tolkas som att vi håller med. Obs! Det betyder inte att vi måste vifta och säga att vi inte håller med när så är fallet! Väcker något en väldig massa känslor? Knip ihop läpparna och håll ut.
Om absolut nödvändigt: koppla gärna åter till det i samband med samtalets avslut – kanske var det bara ett missförstånd?
- Formuleringsförslag vid kommunikativ nödsituation: ”Jag tolkade det som att du… förstod jag det rätt då?”
Ett annat viktigt verktyg för din lyssningsteknik – spegling
En viktig del i lyssnandet är att inte bryta motpartens flöde, samtidigt kanske vi vill leda motparten in på något som de pratat om – eller bara visa att vi hänger med och bekräftar. Ett väldigt användbart verktyg är spegling.
Spegling innebär att så kortfattat som möjligt visa att vi uppfattat motpartens bild och uppmuntrar till att berätta mer. Till exempel såhär:
- ”Min tå gör så uschlans ont och har inte kunnat sova på fler nätter” Spegling: ”Du har smärta i tån och sover dåligt”.
- ”Jag är så himla stressad över det här och när jag försöker tala med min chef så pratar han bara om sin hund och budgeten” Spegling: ”Du är stressad och chefen lyssnar inte”
Nu kanske en eller annan säljare tycker att ”hörrudu, spegling är minsann att spegla motpartens kroppspråk” – då får du nöja dig med att vi försöker hålla hos undan manipulationstekniker här på bloggen och att jag gått på ”psykologdefinitionen”. Du kan söka på reflektioner om du vill lära dig mer om denna typ av spegling, det finns också gott om bra klipp på youtube (ligger inget inbäddat här kan du mejla mig så får jag rota fram några).
Ladda hem tips
Coachande Ledarskap
Utbildning i aktivt lyssnande
Checklista aktivt lyssnande – åtta enkla punkter för bättre lyssningsteknik
-
1
Ge din odelade uppmärksamhet
Fokusera på vad som sägs istället för att leta inspelsmöjligheter, fyndigheter eller motrepliker.
-
2
Reagerar du på något?
Skjut på reaktionen, om nödvändigt säkerställ att du förstått det rätt eller att motparten fått din bild av det senare.
-
3
Vänta alltid med frågor
Låt människor tala till punkt. Att bli avbruten kan vara irriterande och kan störa motpartens tankeprocess.
-
4
Spegling: återberätta kortfattat vad du uppfattat eller använd nyckelord
Se det som att du tar ett kvitto på att du lyssnat och uppfattat saker rätt och riktigt. Fungerar också för att få berättaren att spinna vidare. Tänk på följande: speglingar är påståenden som ska bygga på berättarens uppfattning, inte din egen.
-
5
Följdfrågor
Följdfrågor går såklart att skjuta in när som, men om du är i en coach eller säljsituation kan det vara smart att vänta. Kanske anar du roten till ett problem? Följdfrågor är ett bra sätt att låta andra komma till rätta med det på egen hand. Du kan använda speglingarna ovan som frågor – det handlar egentligen mest om ditt tonfall. Sänkt tonläge=konstaterande spegling. Höjt tonläge=fråga. Testa själv – säg ordet trött: ”Trött…” eller ”Trött?”
-
6
Sammanfattningar
Ytterligare bekräftelse på att du uppfattat saker rätt. Sammanfattningar är längre redogörelser för vad du uppfattat och kanske bygger på flera punkter – därmed skiljer de sig från tidigare nämnda speglingar. I samband med en sammanfattning tar du kontrollen över samtalet. Sammanfattningar säger hur det är – påståenden. Det kan vara frestande att skjuta in en fråga här – ”är det riktigt?” för att det inte ska kännas som att vi kör över berättaren. Ibland kan det vara rätt, vi framstår helt klart som mer ödmjuka, nackdelen är att det samtidigt distanserar oss från berättaren.
-
7
Tolkningsläge?
När du bekräftat berättaren på ett relationsplan och visat att du förstått sakinnehållet – då kan det vara läge att komma med tolkningar, ställa mer ledande/halvöppna frågor och bygga vidare på samtalet. Men tänk på att du som lyssnande rådgivare sätter dig själv åt sidan och att samtalet ska bygga på berättarens premisser – inte dina.
-
8
Tänk alltid på – är du i en situation där du kan lyssna aktivt?
Om du är jättestressad kanske det kan vara bättre att vara tydlig med det snarare än att vara den duktiga partnern, chefen eller kollegan som lyssnar? Se till att samtalet har rätt förutsättningar när det gäller tid, miljö och din egen energi.
Mer läsning
