Agila mål

Agila mål

Agila mål handlar mer om hur vi förhåller oss till våra mål än på vilket sätt de är formulerade. Att vi fokuserar på att göra det som vi tror tar oss framåt, utvärdera det vi gör och sedan fortsätta med det som fungerar bra.
– Att vi lär oss längs vägen mot målet och att vi kan byta mål ifall det inte längre fyller sitt syfte.

”Lägg an, skjut, sikta!”

Fundera över ordningen: Ready! Shoot! Aim! Vilka fördelar finns det med att skjuta innan vi siktar?

Först och främst tar vi mer lärdom av att göra än att planera. Utan handling, så har vi inte fått testa i den verkliga miljön.

Att skjuta först innebär också att skapa en prioritet som bygger på att i första hand göra, sedan planera. Det hjälper oss att sätta igång med de faktiska förbättringarna istället för att fastna i dokumentation och planering. I en värld där att säga något smart ofta förväxlas med att göra något smart behöver vi göra allt vi kan för att flytta status och fokus från planering och möten till att göra.

När vi väl har ett mål är det bättre att göra istället för att försöka planera varje steg mot målet eftersom planen riskerar att passera bäst före-datum pga. omvärldsförändringar eller bygga på felaktiga antaganden.

Uppföljning istället för förstudier

Det finns nästintill oändligt med information att tillgå om hur verksamheter ska utvecklas och förnyas: böcker, utbildningar och studier. Därtill har vi nästintill oändligt med data om våra kunder utifrån deras egna såväl som närståendes beteenden på nätet, registreringsskyltar på parkeringar, gpskoordinater etc.

Om vi har begränsat med resurser och behöver prioritera kan en förstudie vara klokt, men i många fall beställs förstudie på förstudie som kommer fram till samma resultat och som kostar mer i serverutrymme än vad de genererar i faktisk nytta.

En chef kan utan problem tillbringa ett helt arbetsliv åt att diskutera den här informationen och vad som kan tänkas vara bäst att göra utifrån den, fatta en stor mängd beslut om förbättringar, pilla med powerpoints och presentera nya visioner för framtiden på veckobasis.
– Utan att något egentligen blir gjort.

Är det som skiljer verksamheter åt kunskapen om vad som borde göras, eller förmågan att faktiskt göra det?

Uppåt 70% av lärandet på jobbet är informellt och består av att vi skvallrar, socialiserar och härmar andra utifrån vad vi hör och ser dem göra på jobbet (The real meaning of on the job training, Leader to Leader, 1998).

Bästa sättet att lära in nytt, förbättra arbetssätt och på så vis överkomma glappet mellan målet och där vi befinner oss idag är helt enkelt genom att…

• Testa och göra
• Stöttas av och arbeta med mer erfarna kollegor
• Utvärdera vad som fungerar och därefter välja väg framåt

Syftet – Se till att alla förstår varför, inte bara hur

Okej, det vi faktiskt gör är det som skapar resultat och vi lär oss mer av att göra än planera. Men finns det inte något vi behöver veta innan vi sätter igång att göra? Jo, att ta reda på frågan varför. Varför ska vi ha det här målet? Varför ska jag göra den här arbetsuppgiften? För vem gör den nytta? Vilka påverkas?

Om vi ska göra prioriteringar och hitta möjligheter till de små förbättringarna som gör stor skillnad behöver vi förstå VARFÖR vi ska utföra olika arbetsuppgifter och varför målen är viktiga.

Ett mål eller arbetsuppgift utan syfte kan man testa att skrota för att se om någon bryr sig – i bästa fall har man eliminerat slöseri, i sämsta fall tagit reda på varför en uppgift faktiskt ska utföras.

Agila mål eller bara mål?

Akronymen FAST är egentligen inte något nytt på samma sätt som det agila manifestet inte heller var något nytt första gången det publicerades 2001. Däremot satte det ord på viktiga principer för utveckling.